En mössa!

Jag är klar! Första stickprojektet är färdigt! En mössa! Ja, jag vet, den ser lite knölig ut. Och ganska avlång. Men det ska nog vara så. Den är till Fred, men jag vet inte hur den sitter på än för han sover. Och nog för att jag är ivrig att se hur den ser ut på, men så ivrig är jag inte att jag väcker den björn som sover (så ivrig kommer jag nog aldrig bli). Imorgon blir det provning och lite mer seriöst bloggande om skapelsen.

Stort tack till lillasyster som satt vid min sida när jag skulle maska av. Det var läskigt, men jag tog mig igenom det.

Nu ska björnmamman också gå och lägga sig.

Stickskola

Jag är på stickskola hos min syster och mamma. Meningen var egentligen att det skulle vara en virkningsskola, men det urartade till en stickningsskola istälet. Och helt plötsligt har jag tre stickningsprojekt på gång. Eller ja, på gång och på gång. Jag har stickor och jag har garn, och mönster till en tröja, ett ipod-fodral och en mössa. Tröjan har jag börjat på två gånger, sen har det spruckit. Det är när jag ska sticka aviga som det strular till sig för mig. Så nu har mamma sagt att hon ska sticka första varvet på tröjan åt mig. Då tyckte systern att jag skulle börja på mössan istället. Så det gjorde jag. Jag kom halvvägs in på halva varvet innan det strulade till sig för mig igen. "Ska jag sticka första varvet åt dig?" frågade systern. Jo, det kanske vore bra. Så nu bloggar jag istället för att sticka. Vi får väl se om jag lär mig sticka någon gång...

En himla bra jul

På kvällen dan före dopparedagen åkte vi till Freds farmor och farfar. Där spenderade vi de sista timmarna i väntan på den stora dagen med att äta middag och spela TP.

Sen var det dags - julafton!

08:09 - Fred har fått paket av tomten på natten och öppnar det i sängen. Det var en boll som han genast ville visa farmor och farfar. Så han gick upp och väckte dem. Efter frukost var det dags för promenad, och sedan paketöppning. Fred fick massor av fina julklappar, bland annat ett härligt varmt fårskinn. Hans föräldrar fick också väldigt fina julklappar, en helt klart mysig stund. Efter paketöppningen var det dags för mat.

15:58 - Kalle Anka. Eftersom vi var lite sena med maten hade vi gjort det förbjudna - vi spelade in Kalle och började kolla en halvtimme senare. En trött Fred satt i farbrors knä med blicken klistrad vid TV:n. Vi såg inte hela Kalle, det orkade inte Fred med. Istället packade vi in oss i bilen vid halv fem-tiden och begav oss mot Borås och Freds moster med familj.

19:25 - I väntan på tomten var det någon som knyckte åt sig ett paket och klämde och klämde.

20:56 - Så har då tomten kommit, och paketen delats ut. Snörena var naturlilgtvis helt underbara.

21:02 - Innan det var dags för tomten att dra vidare fick Fred provsitta hans knä. Görbra. Nästan lika bra som morfars knä... Även här blev det gott om roliga julklappar. Leksaker, kläder och andra bra grejer. Strax efter julklapparna var öppnade gick Fred och la sig, och vi andra spelade julklappsspel. Jag var mest sugen på att få med mig en brödnagg hem. Det var även värdinnan. Men det var ingen av oss som fick den, istället knallade älsta systern hem med den. Andra populära insatser i julklappsspelet var en radiostyrd bandvagn och en grön reflex. Efter massa prat och trevligt umgänge gick vi och lade oss.

08:48 - Morgonen efter var det dags att testa juklapparna. Här provar Fred en ny haklapp, en tröja och en rolig leksak. Allt funkade alldeles ypperligt.

11:01 - Freds kusin leker med sin docka som hon fått i julklapp. Sen gick vi ut på en liten promenad.


12:05 - När vi gick ut fick en av Freds kusiner chans att testa det radiostyrda flygplanet som en av dem fått dagen innan.

12:20 - På promenaden gick vi förbi kusinernas kossor. Sen lämnade vi Borås och åkte tillbaks till Freds farmor och farfar. Där blev det juldagskalas med gammelmormor och massa annat folk. Himla trevligt!

Vi blev kvar hos Freds farmor och farfar till på annandagen då vi åkte på annandagskalas hos makens faster. Även det var väldigt trevligt, men vid det här laget var vi också lite trötta på kalas och sugna på att bara vara hemma. Så efter kalaset där tog vi vårt pick och pack (som hade utökats ganska så mycket på tre dagar) och åkte hem.

Freds första jul - en himla bra jul.

Importera, kategorisera och korrigera

Jag fick en ipod i julklapp från min käre man. Problemet är bara att nu har jag fullt upp med att importera, kategorisera och korrigera min musik i iTunes. Så fort jag får en stund ledig hamnar jag där och pillar och fixar. Det är lite som sist bibliotekarien i mig fick chans att kategorisera sitt liv. Pust. Men roligt det är det. Och bra det låter det. Dessutom har jag redan satt igång några prenumerationer på podradio. Oj oj oj så smidigt det är!

Bilden har jag lånat från http://www.apple.com.

En något udda tandborste

Sitter just och borstar tänderna, med en något udda tandborste. Idag kom vi hem igen efter tre nätters övernattande på andra ställen. Nu råkade vi glömma våra tandborstar där vi sov sist. Och enda tandborsten som fanns kvar här hemma var en som vi fått som varuprov efter att Fred flyttande in hos oss. En sån här:


Den har supermjuk borst och är allmänt pytteliten. Vi kan väl säga att det går inte jättebra det där med borstningen. Därmed är det bestämt att en av de viktigaste sakerna imorgon blir att inhandla nya tandborstar. En annan sak blir att blogga om julen.

Bilden har jag lånat från apoteket.se.

God jul!

Dan före dopparedagen

Ni kanske undrar vad vi gör så här dan före dopparedagen. Vi gör oss redo för själva dopparedagen med att tvätta.

Dessutom promenerar vi lite, mamman får sätta sig på en bänk och njuta lite i solen och pusta lite samtidigt som sonen sover i vagnen.


Och så panikköper vi lite sista-minuten-klappar på grund av att de tidigare julklappsplanerna inte gått i lås. Så är det ibland. Men det här blir alldeles ypperligt det här med.

Snart ska vi packa ihop oss och åka på julturné. Vi börjar hos Freds farmor och farfar. Åker vidare till Freds moster och sen tillbaks till farmor och farfar igen.

Så våldsamt att det kom blod

Vi brukar starta dagen med lite mys jag och Fred. Mest kanske det handlar om att jag inte är lika pigg direkt när jag vaknar som sonen tycks vara. Så då ligger vi kvar och gosar till jag känner mig redo att bli vertikal liksom. Dagens morgongos blev dock lite väl våldsamt, så våldsamt att det kom blod. Fred blev så ivrig över att det var morgon att han lyckades skalla mig rakt över munnen. Ouch, tänkte jag, det känns som om det kommer bli en fläskläpp. Det blev det inte, men väl blodutgjutelse under huden, både på över- och underläppen. Den på överläppen var dock inte särskilt stor, så den har försvunnit redan, men den på underläppen är riktigt snygg fortfarande. Tur i oturen var väl att jag hade munnen stängd så han slapp stöta i mina kanintänder.

En bra dag helt enkelt

Igår var jag och Fred på mitt jobb och åt jullunch. Eller ja, Freds lunch såg ungefär likadan ut som den gjort tidigare i år, men omgivningen kanske gjorde den lite mer julig. För det var väldigt flott dukat i lunchrummet på jobbet. Och maten var väldigt god! Sällskapet var suveränt och man skulle väl kunna säga att det var en himlans trevlig jullunch. Dagen till ära hade Fred satt på sig sin pepparkaksluva som han fått av L:s kusin.

Så här knasigt kan det bli när man åkt bil och sovit och gnuggat
huvudet lite hit och dit. Då åker mössan ner i ögonen.

Till luvan kommer också en dress, men den ville Fred inte ha på sig eftersom det var just jullunch och det skulle vara massa folk där som han sällan träffar. Han var tydligen osäker på om folk skulle känna igen honom, eller om dom helt sonika skulle ta honom för en kaka och äta upp honom. Tydligen har sånt nästan inträffat på annat håll.

På vägen hem från jobbet stannade vi till hos Freds mormor. Där sov han gott i två timmar i vagnen utomhus. Sen fikade han lite med kusinerna som också var där, innan det var dags för magknip och ett förlösande brak i byxan innan vi styrde kosan hemåt till en nystädad lägenhet. En bra dag helt enkelt (med undantag för magknipet då såklart).

Gröt - det är poppis

Fred kan idag meddela att gröt är godare än potatis. Eller ja, det är i alla fall den slutsatsen jag drar. Smakpotionerna av potatis (det är ju knappt en matsked) funkar, men inte så att han äter särskilt mycket. Idag när vi åt middag fick han prova gröt för första gången. Och det var tydligen så gott att man måste gapa redan när skeden lyfter från tallriken. Dessutom försvann allt in i den lilla munnen. Så gröt - det är poppis det.

Dessutom har vi varit på BVC idag, tagit en andra vaccinationsspruta, konstaterat att han är precis normalt lång men att han väger lite under snittet. BVC-sköterskan konstaterade att han kanske blir en lång och smal kille. Och jo, det är väl kanske inte helt otänkbart med tanke på hur L ser ut.

Bilden har lånat från http://www.nestle.se.

Lätt att fokusera på de saker jag inte gjort

Satt nyss och ammade Fred och försökte sedan få honom att sova. Satt då och tänkte "jaha, ännu en söndag utan att jag gjort något". Men så kom jag på att det stämmer ju faktiskt inte. Idag har jag:

• Fixat julkorten, de är nu färdiga att postas (alla utom fem som jag är lite osäker på)
  
• Lämnat en paket hos söta S som hon ska ta med sig till jobbet för julklappsbytet där
• Plockat ordning bland jackorna i hallen
• Sytt om ett örngott så det nu passar Freds kudde
• Lagat potatispuré till Fred och matat honom
• Bytt X antal bajsblöjor (det är nåt lurt med hans mage)
• Lekt Baka baka liten kaka X antal gånger
• Bäddat rent i Freds säng
• Fått Fred att somna i sin egen säng (förvisso på mage, får vända honom om en stund, men ändå)

Och det är bara de "nyttiga" sakerna. Sen har jag ju gjort en del onyttiga saker också. Som att fika och äta godis. Men jag antar att jag ibland har lite för lätt att fokusera på de saker jag inte gjort, som jag egentligen borde gjort. Som städa, stryka och diska. Det har jag inte gjort idag. Men det kommer ju faktiskt en dag imorgon också, och än så länge har jag inte varit med om att disken inte står kvar dagen efter (tyvärr!).

Inte alls besviken

Igår var jag och Fred en sväng på Liseberg ihop med Freds ena moster. Vi kom dit vid halvtretiden och då var det alldeles lagom mycket folk i rörelse där. Tillräckligt för att ge en gemytlig känsla, men inte så mycket att det är trångt. Vi gick omkring och kikade i de olika vagnarna och spanade lite på folk i allmänhet.

Jag var först lite skeptisk till att gå till Liseberg. Visst det är jättefint där, men de två gånger jag varit där tidigare har jag blivit besviken. Antagligen för att jag haft för höga förväntningar på marknaden därinne, och på upplevelsen som sådan. Men det är nog tre år sedan jag var där sist nu, och det hade verkligen utvecklats därinne. Fler marknadsstånd och en roligare upplevelse helt enkelt. Den här gången blev jag inte alls besviken, utan glad att jag följde med.

När det var dags för mig och Fred att lämna Liseberg, vid femtiden någon gång, var det knökat med folk. Det var inte helt optimalt med tanke på att Fred vid den här tidpunkten var rätt trött på Liseberg och gallskrek. Att manövrera en vagn ut snabbt och lätt var inte så enkelt. Men vi kom ut till slut.

Ibland så välter han

Förresten så sitter han rätt bra nu.

Kuddarna på sidorna måste vara där för ibland så välter han, och då är golvet rätt hårt. Dessutom underlättar det om han har något att hålla i, som i det här fallet en liten låda med lite leksaker i.

Bilden skulle också kunna ha rubriken "Förresten så dregglar han rätt bra nu" (eller enligt hans morfar "Förresten så seklar han rätt bra nu").

Något annat han gärna suger på

Fred har ganska så rejält ratat det där med napp. Det är liksom ingenting för honom (tycker han). Kanske är det inte coolt nog, kanske är det inte alls rätt eller så finns det ingen anledning alls. Men så mycket kan jag säga som att han får liksom inte alls in tekniken i nappsugandet när han får en napp i munnen. Han vet nog inte riktigt hur man ska göra. Däremot finns det något annat han gärna suger på (och nej, ni behöver inte oroa er, det inte är inte mina bröst ni ska få se):Någon som ser vad det är? Här kommer en närbild:

För er som fortfarande inte riktigt ser vad det är:

Visst är det en kork (eller vad man nu kallar det) att sätta i en flaska (någon som vet vad som kallas?). Med den får han till precis rätt nappteknik. Inte för att han suger på den några längre stunder, men den är himla spännande ett tag. Och vi har känt över den noga och dragit och slitit i den, men det finns inga delar som kan lossna på den, så så länge den roar så får han väl mer än gärna leka med den.

Man har inte roligare än vad man gör sig

Jag och Fred har haft lite av en surar-vecka hittills. Fred har varit grinig och jag har varit grinig. Det vill säga så länge vi har varit hemma och umgåtts bara med varandra. De gånger vi har varit ute på upptåg har allt varit frid och fröjd. Men så kom jag på idag att vi drar antagligen ner varandra i surträsket. Jag blir trött och på dåligt humör när Fred kinkar (vilket han ju har all rätt i världen att göra), och han känner antagligen av mitt humör och då blir han ju knappast gladare. Men nu har jag sagt åt honom att man har inte roligare än vad man gör sig. Från och med nu är vi roliga. Jag kan ju i alla fall försöka.

Dessutom sjunger jag den här sången (fast på svenska så klart för han kan ju inte engelska) för honom:


Var på din vakt
inge mer gnäll
sluta och sura
försök och va snäll
Tomten är på väg in till stan!
(Svensk text av en C. Björklund)

Men med tanke på att jag just gjort klart att han inte ska få en massa julklappar, så kanske det inte biter på honom. Men då kan jag ju alltid sjunga för mig själv, för jag, jag ska få MÅNGA julklappar, det fattar man ju (bakom en vagn).

Shoppat julklappar

Idag har jag och Fred varit och shoppat julklappar ihop med Freds farmor och gammelmormor. Vi spatserade runt i ett relativt folktomt Allum och klämde och kände på diverse olika saker (som givetvis inte kan avslöjas här). Väldigt trevligt! Fred fick till och med klämma och känna på sånt som han själv ska få i julklapp, och han var väldigt intresserad, inte minst av kartongen grejerna låg i. Att vi dessutom fick både fikat och ätit mat under vistelsen där gjorde ju bara besöket ändå bättre.

Det slog mig just att jag inte har en aning om vad vi ska köpa till Fred. Inte för att vi har tänkt köpa en massa grejer, han fattar ju ändå inte särskilt mycket, men något litet vill man ju ändå ha i ett paket. Jaja, än finns det tid kvar att fundera på.

Bild från http://www.allum.se.

Julklappsinsamling på ett hotell i staden

Så var första julklapparna inslagna. Fast vem som ska ha dem, det vet jag inte. Nej, det är inte klappar till julklappsleken som vi brukar leka på julafton i familjen. Det är inte heller julklappen jag ska ha med mig till jobbet på jullunchen. Nej, det här är två klappar som förhoppningsvis ska göra två barn någonstans här i Göteborg glada i jul. Såg det att det var julklappsinsamling på ett hotell i staden och att julklapparna sedan delas ut till barn som kanske inte får någon julklapp annars i jul. Bra initiativ! Jag och Fred var rörande överens om att det där ville vi hjälpa till med!

Bilden har jag lånat från http://www.billigarehotell.se.

Mat och smakportioner med fyra andra mammor

Idag har vi varit på föräldragrupp. Sent omsider fick vi en inbjudan till en sådan på BVC. Så på eftermiddagen idag har vi varit där och pratat mat och smakportioner med fyra andra mammor och bebisar. Fred har ju passerat fyramånadersstrecket sen en månad tillbaks ungefär, då man ska börja med smakportioner enligt BVC, men vi har inte börjat än. Alltså kom det här informationstillfället alldeles ypperligt. Förutom att BVC-sköterskan pratade potatis och salt och fruktpuréer och amning och annat så fick vi även se en schysst videofilm från nittiotalet som upprepade allt det som sköterskan just sagt. Så nu är vi väl rustade inför Freds debut.

Mmm-lll-ng-nnnnn

Jag tror minsann Fred har hittat en ny uppsättning konsonanter. Eller ja, inte helt nya alltså, men nya för honom. Dom som ligger långt fram i munnen. M, N, L, man använder ju liksom läppar och tunga på ett lite annat sätt än när man säger G till exempel. När man är pigg är det faktiskt väldigt spännande att ligga, eller sitta för den delen, och säga mmm-lll-ng-nnnnn.

Pinsamt

Jag tror jag har lagt mitt lånekort på nåt bra ställe. Eller kanske är det ett mindre bra ställe, för jag hittar det inte. Pinsamt.

En av mina favoritserier

Upptäckte just att en av mina favoritserier när jag var yngre finns att köpa på dvd. Visst vilka serier finns inte att få på dvd nu för tiden, men jag hade inte tänkt på att kolla efter den här: Lois & Clark!
När jag läser beskrivningen om serien på cdon.com blir jag dock lite förundrad.

En STÅLMAN är precis vad en värld full av datorer, feminism och kaffe latte behöver! Följ med på spännande och högtflygande äventyr med allas vår superhjälte i denna välgjorda serie.

Öööh? Varför behövs en STÅLMAN i en värld full av datorer, feminism och kaffe latte?! Är detta negativa saker som måste bekämpas? Stålmannen finns väl där ändå för att bekämpa brott i allmänhet och Lex Luthor i synnerhet? Eller är är Lex kanske feminist och lattemorsa? Har jag missat nåt? Någon som har koll?

Hur som helst, det vore roligt att kolla serien igen. Den är förövrigt skyldig till en av mina största gråtattacker orsakade av film eller TV. Till mitt försvar ska kanske sägas att Clark var tvungen att åka tillbaks till rymden, trots att han och Lois älskade varandra, och att jag var 16 år eller nåt.

Även denna bild har jag lånat från cdon.com.

Lilla Kotten sjunger julvisor

Jag köpte Lilla Kotten sjunger julvisor igår för att ge till mina underbara systerbarn. Lilla Kotten är en stor idol, i alla fall hos tvåochetthalvtåriga tjejen. Nu visade det sig att en annan välvillig moster redan hunnit före. Det var ju i själva verket ganska bra, för skivan är rolig, så då behåller jag och Fred den.

Igår

Igår var vi i Sandared jag och Fred. Vi var och hälsade på kollegan Lena och underbara sonen Oliver (jo, Lena är också underbar, men det brukar man inte skriva ut när personen i fråga har uppnått en viss ålder). Där fick vi jättegod skink- och broccolipaj och så smarrig drömtårta. Efter besöket i Sandared åkte vi vidare till Bollebygd och hälsade på Freds gammelmormor och gammelmorfar och hjälpte till att röja ur deras lägenhet eftersom de just haft turen att få en ny jättefin lägenhet på ålderdomshemmet. Det var en del grejer som skulle till nya lägenheten och en del grejer som skulle slängas. Bland det som skulle slängas norpade jag bland annat åt mig en brödkavel. Himla bra för vår är så kass och maken har sagt att han ska köpa en ny till mig i julklapp. Men vem vill ha en kavel i julklapp liksom!? Nu får han tänka om och ge mig något roligare istället.

Världscupspremiär i skidskytte

Anna-Carin Olofsson-Zidek födde barn i slutet av juni i år. Nu är hon redo för världscupspremiär i skidskytte. Hmm. Tänk om Fred bara kommit i juni, då hade jag också varit redo. Men nu kom ju Fred inte förrän i mitten av juli och hela min säsong sprack. Attans.

Nä men allvarligt talat - jag är så imponerad! Och förväntansfull - äntligen drar det igång!

Bilden har jag lånat från aftonbladet.se.

Nordqvists mucklor

Om Fred hade varit en tre-fyra år så där nu så hade jag lätt köpt dessa här till honom i julklapp:

Nu funderar jag på att köpa dem till mig själv istället. Tänk att ha Nordqvists mucklor på diverse ställen hemma, eller på jobbet för den delen... Tja, det tål att tänkas på.

Bilden har jag lånat från www.barnboet.se - en rätt läcker leksaksbutik på nätet.

Kanske hinner jag blogga

Vi har så mycket att göra nu för tiden. Därför har jag varken hunnit blogga om vår fika på stan med de andra mammorna och Freds polare, eller besöket på öppna förskolan, eller att Fred sitter korta stunder själv nu, eller julmarknaden som inte var så mycket att hänga i granen eller något annat heller för den delen. Och nu drar vi till Sandared för att hälsa på kollega och son. Kanske hinner jag blogga i eftermiddag, men jag betvivlar det för då är det ju sånt här bra på TV.

Nu är den ren

Jag har ju som jag tidigare nämnt tvättat vår soffklädsel nu. Det var på tiden kan man säga. Det är inte gjort på minst ett halvår, och sen dess har ett antal småspyor landat lite här och var i soffan (Fred). Dessutom har lite choklad landat lite här och var i soffan också (jag), men nu är den ren. Så nu börjar tävlingen. Vem av oss två, mig och Fred alltså, kan hålla oss längst från att smutsa ner soffan? Det ska bli intressant att se det.

Bilden är lånad från http://www.djurskydd.org.

Besticken

Det var ju det här med besticken. Vi har väl bestämt oss, efter ett antal provätningar, för att dom är bra och värda att investera i. Nu är bara frågan hur många man ska köpa. Tolv såklart tänkte jag på en gång. Men så funderade jag lite till, varför tolv?! Vad kommer det sig att man alltid ska ha tolv? Jag har inte orkat söka någon information i den här frågan, är det någon som vet? Varför ska en servis bestå av tolv delar? Eller ska den inte det, är det något jag bara har fått för mig?

Vi får väl se hur många vi köper i slutändan, det är ju ingen brådska egentligen. Det är ju inte så att vi äter med händerna här hemma just nu.

Sova kan man göra en annan dag

Jag borde egentligen gå och lägga mig och sova. Varje minut jag är uppe är liksom en minut av förlorad sömn. Fred sover sen en timme, och han bryr sig ju inte om att jag satt uppe längre än honom. Men det går inte att komma ifrån att det är skönt att sitta här utan att känna pressen av att han kan vakna när som helst. För som tidigast så vaknar han vid ett. Men har jag tur så drar han ut på det lite längre än så. Men det är ändå inte den där stressen som jag kan känna på dagen när han sover: nu måste jag få gjort så mycket som möjligt för han kan vakna när som helst.

Äsch, jag ska se om jag kan få ut maken hit till soffan istället (han sitter vid sin dator - surprise!) så kan vi se sista avsnittet av Scrubs säsong sex på dvd. Sova kan man göra en annan dag.

Även denna bild har jag lånat av aftonbladet.se.

Update: Pärsk, det gick inte. Jaja, jag får väl gå och lägga mig då då. Det är väl egentligen lika bra det... fast inte lika roligt är klart.

Intressant jobbprat

I torsdags tog jag en paus från mammaledigheten och gick på ett möte om bibliometri som anordnades på GUB. Skönt att få vara bara Katharina ett tag, och få lite intressant jobbprat in i skallen. Fred traskade runt på stan med pappa. Meningen var att han skulle sova, men se det gjorde han i en halvtimme eller så. Så han blev buren runt stan istället, varpå L fick uppleva bebistricket (som jag antar att det får kallas). Tydligen var det ett antal tjejer som reagerade på det faktum att L hade en bebis med sig. Man blir en riktig babe-magnet konstaterade han.

Det jag tycker är spännande är att det går verkligen att koppla bort Fred när man jobbar. För det har jag funderat lite på, hur mycket funderar föräldrar egentligen på sina barn när de är på jobbet? Jag trodde att jag skulle ha svårare att koppla bort med tanke på att jag fortfarande helammar Fred, och därmed är hans enda hungerstillare liksom. Att jag därför skulle oroa mig mer. Men nä, det var inga problem alls att lyssna på genomgångarna av bibliometriska indikatorer och pengafördelning, i alla fall inte så länge talaren gjorde ett bra intryck. Lite värre var det när en av talarna inte var särskilt vältalig eller intressant ämnesmässigt - då blev det lite mer Fred-tankar.

Fredagsmys

Jag är skeptisk sa L när han klev in genom dörren idag med tre ICA-kassar i händerna. Han kollade sig omkring och upprepade vad han just sagt. Jo, jag kanske kunde hålla med, lite grann i alla fall. Kanske var det inte så övertänkt att tvätta sofföverdrag, mattor, lakan, fönster och byta gardiner och hänga upp adventsstjärnor och baka kladdkaka på en och samma gång. Det var verkligen kaos när han kom hem. Men det var ju så jag alltid gjorde saker innan. Innan det kom in en liten person i mitt liv som städigt sätter käppar i hjulet för mig när jag har planerat att hinna med en massa saker. Fast antagligen är de där käpparna i hjulet bara av godo, för man ska ju faktiskt försöka vara här och nu, eller hur är det nu? Och då kanske man ska koncentrera sig på en sak i taget, eller kanske i alla fall ett rum i taget, och inte fyra rum på en gång. Då blir det kaos. Men se med gemensamma krafter fick vi rättat till det. Nya gardiner är uppe i alla rum utom ett. Adventsljusstakar och -stjärnor är uppe i alla rum utom ett. Och vi har sett på På spåret, ätit kladdkaka och förklarat för Fred att det här, det är fredagsmys. Och att han antagligen kommer hata På spåret när han blir äldre (om det nu fortfarande går då, men det gör det säkert, det har ju alltid gått liksom) för att det är så tråkigt. Jag hatade På spåret när jag var liten och mamma och pappa skulle kolla på det, sååå tråååååkiga myskvällar! Men nu är det ju toppen, eller så är det bara jag som blivit tråkig, så kan det ju också vara.

I morgon åker vi på julmarknad.

Bilden har jag lånat från aftonbladet.se (från en lustig artikel).

Sidan 56

Jag vill också!

Sidan 56

1. Ryck närmaste bok i din omgivning.
2. Slå upp sidan 56.
3. Leta upp den sjunde meningen på den sidan.
4. Posta meningen i din blogg tillsammans med dessa instruktioner.
5. Lägg gärna till bokens titel och författare.

There was nothing he could do now that would not be a mistake.

Denna jobbiga situation kommer från The New York Triology av Paul Auster. Boken som ofta finns i närheten av mig, men som jag sällan hittar tid för att läsa på ett "rättvist" sätt.

Soffor

Vi har skaffat oss en soffa till minsann. Så där bara. Vi har sedan åtta år tillbaks ungefär en grön tresitsig Tomelilla från IKEA. Den är jätteskön (och i nuläget i STORT behov av tvätt, ska se till att få fixat det innan jul). Sen husköpet blev klart har jag gått och funderat lite på det där med soffa. Det kändes liksom som om vår soffa skulle bli lite pluttig i det stora vardagsrummet i huset, så det var väl dags att tänka på att skaffa en ny kanske. Har kollat lite sådär i förbifarten, inte alls målinriktat eftersom det är så långt kvar tills vi får flytta. Men så häromdagen så fick Linus ett mail från en arbetskamrat, ett massutskick till hela arbetsplatsen (sånt älskar vi ju). Arbetskamraten undrade om inte någon ville ha hans två år gamla soffa, en tvåsits Tomelilla från IKEA. Den var förvisso blå, men det spelar ju ingen roll, den blev ju liksom lösningen på vårt "soffproblem". Nu har vi en Tomelilla soffgrupp (just nu i grönt och blått) och stora planer på att beställa nya överdrag till sofforna från Bemz.

Ytterligare ett problem, den nya lilla soffan får inte plats i vår lägenhet. Hmm. Tack och lov så har man svärföräldrar som kan tänka sig att agera magasin tills vi får huset. Suveränt!

Bilden har jag lånat från bemz.se.

Fred

Såhär ser Fred ut för det mesta nu för tiden. Ständigt i rörelse och minst en hand i munnen.

Nya bestick

I fredags när jag och Fred var på stan passade vi på att köpa nya bestick. Ett set blev det. Det vill säga en gaffel, en kniv, en matsked och en tesked. Nu turas jag och L om att äta med dem för att utvärdera och bestämma om de här är våra nya bestick eller inte. Just nu lutar det åt att det är det.

Inne idag

Nämen har man sett på maken (inte mannen alltså, han är på jobbet), det snöar! Små små små flingor som yr utanför fönstret. Fred försöker stoppa en gul nalle i munnen, men misslyckas konstant eftersom den hänger i babygymmet och inte når till munnen. Frustrationen är hög. Jag har tryckt lite på tyg och diskat. Vi myser helt enkelt inne idag.

Kändisspotting

När jag och Fred var nere på stan i fredags var det tydligen dags för lite kändisspotting. Nej, det handlade inte om Bill Gates eller någon annan berömd bröllopsgäst. Istället handlade det om en boråsare som var ute på julshopping så vitt vi kunde förstå. Vi fick fram kameran och ägnade oss åt lite paparazzi-fotografering.

Huskatten Oskar minsann! Undrar om kollegorna har koll på att han var i Göteborg i fredags...

Ytterligare en helg

Så har ytterligare en helg gått. Rackarns vad fort de går, nästan lika fort som veckorna springer förbi. I fredags åkte jag och Fred till Bollebygd för att fredagsmysa hos Freds mormor och morfar. Där vad även två mostrar och en morbror med samma tanke som vi. Så vi mös på. L fick inte följa med för han skulle på något fräsigt konsert/middagsbjudning i Scandinavium med jobbet - stackarn.

Lördagen spenderade vi här hemma, vi var ute och gick lite i det fina vädret. Kallt och underbart med lite lite snö under fötterna.Sen drömde vi lite om vårt nya hus och braskaminen som finns där och hur mysigt vi skulle haft framför den en dag som denna. På kvällen åkte vi till en kompis och spelade Buzz på hans PS3:a. Det dracks också glögg och åts blåbärspaj.

Idag har vi varit hos Freds farmor och farfar och ätit mat och lekt och trivts. Där finns mycket spännande att leka med, bland annat två stycken kattungar, Vera och Vilma.

På bilderna är det Vera som får uthärda närkontakt med Fred. Men Vilma hade blivit klämd på, och stoppad i munnen tidigare under dagen, så han har nog bra koll på båda två vid det här laget.

Helt klart en väldigt bra helg är till ända. Nu är det nog dags att sova och hoppas att veckan som kommer blir minst lika bra!

Dansa din doktoravhandling

Jag hörde just på vetenskapsradion i P1 om en underbar internationell tävling som nyligen avgjorts. Tävlingen heter "Dansa din doktoravhandling" och alla bidrag finns presenterade på YouTube. Men tänk vilken grej! Vore inte det något att komplettera spikningsceremonin med på BLR med? Ett sätt att göra avhandlingen mer tillgänglig liksom.

Nedan kan ni se vinnaren i klassen Professor:


Tävlingen arrangerades tydligen av det amerikanska vetenskapssamfundet AAAS. Och som om det inte är nog att finnas på YouTube, på nästa års konferens kommer vinnarna att få uppträda live! Fast först ska de tydligen få lite koreografihjälp...

Advent väntar strax runt hörnet

Det börjar närma sig advent. Trädet på gården ser fram emot det så mycket att det har börjat lysa. Två grannar har fått fram sina ljusslingor på balkongerna. En granne har fått fram adventsljusstaken i fönstret. Dessutom har det ställts fram en gran på vårt lilla torg, komplett med ljusslinga och allt.

Jo, advent väntar strax runt hörnet vad det verkar. Antar att det blir dags att planera för framtagandet av kartongen med texten "ADVENT" på. Det får bli nästa veckas projekt för Fred tror jag. Problemet är väl bara att han inte kan läsa än, antingen får jag skicka med en lapp med rätt bokstäver på, eller så kanske jag kan följa med honom, vi får väl se.

Vintern är säkrad

Det känns skönt att vintern är säkrad även i år. Och på lördag drar det igång på allvar - suveränt!

Bilden har jag lånat från längd.se. Fotografen heter Erik Nilsson.

Många fler steg

En mammaledig bibliotekarie går många fler steg på en dag än vad en gravid heltidsarbetande bibliotekarie gör. Det är synd att stegtävlingen redan är avgjord, annars skulle Monika fått sig en match.

Spännande att se andra människor

Idag har jag och Fred varit och fikat med en bunt andra mammor och bebisar. Himla trevligt! Skönt att prata bebis med andra som också är i samma fas just nu. De andra bebisarna var typ lika gamla som Fred, förutom en liten en som var en hel månad yngre (snacka om åldersskillnad), men å andra sidan hade hon mest hår.

Fred tyckte det var spännande att se andra människor som såg ut typ som han. Han hann både med att hålla hand och prata med en av killarna och känna en av tjejerna på benen. Jag försökte förklara att känna tjejer på benen så där utan att fråga är inget man kan fortsätta i längden. Han försvarade sig med att säga att hon hade ju så vansinnigt fina kalasbyxor! Jojo...

Tips på en bra webbsida

Om man har lite tid över och tamponger som dräller runt där hemma så har jag tips på en bra webbsida. Här kan ni kolla, inspireras och sen skapa!

För vem vill inte pynta granen med enbart tamponger?

Bilden har jag lånat från http://www.tamponcrafts.com/.

En egen almanacka

Fred har en egen almanacka. Än så länge är den inte särskilt fulltecknad, det är nog ingenting skrivet i den skulle jag tro. Men den är väldigt tummad på vissa ställen. Allra mest tummad är den runt första veckan i maj nästa år. Antagligen planerar han för fullt för vad han och hans pappa ska hitta på då. För det är ju den veckan det är meningen att jag ska börja jobba igen, och han och pappa ska vara hemma istället.

In i munnen

Igår var vi på BVC igen, jag och Fred. Han hade vuxit som han skulle - himla bra. 65,5 cm lång är han nu minsann. Dessutom pratade vi (jag och sköterskan då alltså) om utveckling, och hon undrade om han tog i saker och så vidare, och visst gör han det. Och allt ska provsmakas? undrade hon sen. Jo, det kan man ju lugnt säga. Munnen hans är ju värre än Niagarafallet eftersom precis ALLT ska in i munnen, vilket leder till en himla massa dreggel. Men det är väl så det är med bebisar.

Igår undersökte han våra köksstolar. Jag vet inte riktigt vad betyget blev, men knoppen var nog godkänd i alla fall.

Lite av en långhelg

Vi har varit lite sjuka här hemma. Jag och L mest. Vi tror i alla fall inte att Fred varit särskilt sjuk, det har inte verkat som det i alla fall. Kanske lite snuvig, men annars på gott humör. Förkylningen slog till på eftermiddagen i onsdags, sen var L hemma från jobbet torsdag och fredag. Så vi har samtidigt som vi varit sjuka haft lite av en långhelg. Fyra dagar när jag inte var ensam med Fred, väldigt skönt faktiskt. Men imorgon är det dags för jobb igen för L. Och det är Fred och jag som rockar loss här hemma.

I går var Fred fyra månader förresten. En händelse han firade med att vända sig från mage till rygg några gånger. Annars är det roligast att hänga med mamma eller pappa och prata, busa eller försöka få tag på någon kroppsdel som man kan stoppa in i munnen. Något annat som är oerhört fascinerande är TV:n. Man kan vara hur ledsen som helst, men får man se en TV så tystnar man och råstirrar på allt som händer där. Vi försöker dock att undvika TV:n, känns lite väl tidigt att göra honom till en apatisk TV-tittare redan, det lär komma tids nog ändå.

Hårstrån överallt

Så har då graviditeten kommit ikapp mig. Eller ja, det gjorde den ju redan för fyra månader sedan då Fred föddes. Men nu har den kommit ikapp en annan del av kroppen, nämligen håret. Jösses vad mycket hår jag tappar. Det ligger hårstrån överallt. På golvet, i sängen, i soffan, under kläderna, på Fred, i Freds blöjor ja överallt. Man undrar ju hur mycket som kommer stanna kvar när det väl slutar.

Tydligen beror håravfallet på att man inte tappar något hår under graviditeten. Men sen efter en tre fyra månader så försvinner allt det hår man skulle tappat under de där nio månaderna. Så det är väl bara till att acceptera. L undrade hur länge det skulle försiggå egentligen, inte för att han var så orolig över mitt utseende, utan för att vi nog måste dammsuga oftare om det ska fortsätta så här...

Bilden har jag lånat från aftonbladet.se.

Två månader framöver

Mitt ICA Maxi är rustat inför julen. Vid dagens inköpsrunda såg jag följande saker placerade på strategiska platser i affären:

• julklappspapper
• kanel
• marsipan
• blockchoklad
• pepparkaksdeg
• pepparkakshus-byggsats
• julmust
• aladdin och paradis-askar

Jaja, det är väl bara till att vänja sig, det kommer väl vara där två månader framöver eller så.

Bilden har jag lånat från Kraft Foods.

Drift teknisk miljö

Under dagens planeringsdag blev det klart att en av mina arbetsuppgifter är "drift teknisk miljö", det inkluderar bland annat den underbara återlämningsapparat som vi har på jobbet. Kanske skulle jag inte varit så snabb att acceptera den uppgiften om jag bara läst det här först.

På jobbet en sväng

Idag var jag och Fred på jobbet en sväng. Eller en sväng kanske inte är helt rätt uttryckt, jag var där hela dagen och Fred var med på eftermiddagen. På förmiddagen hängde han med sin snälla mormor som var ute och traskade med honom i vagnen i regnet.

Det var planeringsdag för vår nya funktion (omorganisation pågår), och oj vad roligt det var. Jag är riktigt avundsjuk på de som faktiskt jobbar just nu, som får vara med när det händer. Inte för att jag skulle byta bort Fred mot någonting, men lite sugen på att jobba blir jag allt när det händer så mycket roligt. Men nu får jag hålla mig till maj innan jag får ta del av det nya och roliga. Fast det är klart, det känns väldigt bra att ha ett jobb man längtar tillbaks till fast man är hemma och spenderar dagarna med det bästa som finns - det är inte alla förunnat.

Nu är det klippt

De tidigare gångerna jag har bloggat förkylning så har det liksom inte blivit något. Så min tanke är, om jag skriver nu att "nu är det klippt - nu kommer förkylningen". Tror ni jag slipper den den här gången också?

Kolla vad jag har!

Någon gång igår på eftermiddagen upptäckte Fred att han har en tunga. Sedan dess förevisas den flitigt på bästa "Kolla vad jag har!"-sätt.

Familjefejd i gocart

För någon vecka sedan fick vi en inbjudan till familjefejd i gocart. Inbjudan kom från min gogart-bitne morbror, och givetvis tackade vi ja. Igår var det så dags, efter en hel del psykningar, några teorilektioner och allmänt tjöt var det dags att köra. För mig var det första gången, och jösses vad roligt det var! Nu kan man inte anklaga mig för att vara bra, för det var jag verkligen inte, men det spelade liksom ingen roll. Det var väldigt roligt ändå.

Första gången jag körde, i ett av två heat, kraschade jag hur många gånger som helst. Men jag lärde mig allt eftersom, däremot lyckades jag inte kvalificera mig till A-finalen. Men självklart blev det B-final. Där mötte jag mina tre systrar och min mamma. Jag tyckte att det gick görbra för mig, men det gjorde det nog inte, jag blev nästsist. Men men, vad gör väl det. Ont i armarna hade jag ändå, och just nu funderar jag som bäst på när jag kommer att få chans att köra nästa gång.

Måste väl också nämna att den som vann allihop var min svåger, tätt tätt tätt följd av min kusin och på tredjeplatsen kom morbrodern som arrangerade. Tättrion hade alla kört en mängd gånger innan, och var ruskigt taggade. Själv var jag ytterst nöjd med min tiondeplats.