Visar inlägg med etikett Bio. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bio. Visa alla inlägg

torsdag 31 januari 2013

Barnfritt

I lördags lämnade vi barnen hos mormor och morfar och drog iväg på mat och bio. Vi såg Berättelsen om Pi (hade himla problem att välja film eftersom det egentligen inte fanns någon vi fastnade för direkt, men vi ville gå på bio).

Det här var första gången jag såg någon film i 3D, och jag måste säga att jag blev rätt impad i introt i alla fall. Introt fokuserar på djuren i den djurpark där Pi växer upp, och stundtals kändes det verkligen som att djuren gick omkring där längst fram i biosalongen. Men sen vet jag inte om 3D:n gjorde så mycket för filmen. Eller så vande man sig ruskigt fort. Det var faktiskt mest jobbigt sen med de där glasögonen som man skulle ha på sig, jättejobbigt med glasögon ovanpå glasögon liksom.

Själva filmen då? Jo, väldigt snygg, otroliga bilder stundtals. Men boken är bättre. Det är bara att konstatera.

Men inte nog med att vi gick på bio och åt mat, sen åkte vi dessutom raka vägen hem, utan att hämta några barn innan. Barnen skulle sova hos mormor och morfar, och vi fick således en hel natt ostörd sömn, inklusive sovmorgon. Underbart. Förmiddagen spenderade sen med att sortera en massa papper (räkningar, teckningar, namnbevis och annat jox) innan vi åkte iväg för att hämta hem barnen (som givetvis hade haft det toppen hos mormor och morfar och absolut inte ville åka hem).

tisdag 5 januari 2010

Vi var på bio idag


Så himla bra. Så himla snyggt. Så himla snygg. Tja, jag tror jag nöjer mig där.

Eller förresten, vi använde Petter för att ta oss dit och hem. Vi konstaterade att hittills är det ett bra köp. Vi gillar honom. Nu ska vi bara montera bilbarnstolen vi köpte i måndags så är han färdigutrustad sen.

söndag 16 augusti 2009

På bio

Idag drog vi till stan och gick på bio. Eller ja, först drog vi till Bollebygd och lämnade av Fred hos mormor och morfar, sen åkte vi på bio. Filmen för dagen var Public Enemy och den var helt okej i vår mening.

Johnny Depp spelar en av 30-talets stora bankrånare John Dillinger, och man får följa hans lek med poliser och FBI-agenter. Det är fascinerande det där tycker jag hur man, bara för att det är skurken som är huvudperson liksom hejar på honom. Det spelar liksom ingen roll hur många banker han rånar, eller om han har ihjäl någon, det är ändå honom man hejar på. Fast det är klart, det gör väl kanske sitt till att rollfiguren är charmig och lite gentlemannamässig, och att han spelas av just Depp.

Imorgon är det dags för allvar igen, eller ja, jag ska till jobbet. Det behöver ju faktiskt inte vara så allvarligt. Rutiner och allt det där vanliga - välkommen tillbaks, jag är redo (tror jag).