Visar inlägg med etikett Kropp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kropp. Visa alla inlägg

tisdag 12 mars 2013

Ryggskott - eller i alla fall någon sorts låsning

I lördags körde vi lite helgstädning här hemma på förmiddagen. Plockade undan, dammsög och torkade golv, väldigt skönt att få det fixat. Problemet var bara att jag under denna städning gjorde någonting med ryggen så att den liksom låste sig. Ont gjorde det, och L fick avsluta städningen på egen hand. Efter ett tag slutade det göra ont i själva ryggen, men istället blev jag sned. Lutade liksom åt vänster från höfterna och upp, och ju mer tiden gick desto snedare blev jag. Och istället för att ha ont i ryggen fick jag ont i höfter och lår. Jag antar att det beror på att dessa kroppsdelar fick jobba lite mer när överdelen av kroppen liksom var i obalans. I måndags nådde jag toppen på snedheten, och på jobbet var somliga kollegor ganska imponerade av min snedhet. Idag är det bättre, jag känner mig tämligen rak igen, och har nu bara lite ont i ryggen. Det planerar jag att promenera bort under veckan som kommer. Men jag misstänker att jag gör bäst i att hålla mig borta från Zumbans roterande och krumbuktande imorgon. Hur som helst - det är skönt att vara rak igen.

lördag 19 februari 2011

Blöta och torra händer

Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Byter blöja.
Tvättar händerna.
Snyter mig själv.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Går på toaletten.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Byter blöja.
Tvättar händerna.

Ovanstående aktiviteter plus den torra vinterluften leder till så härliga självsprickor på händerna. Fnasig och spruckna är de trots att jag försöker smörja så ofta jag kan. Jaja, förhoppningsvis kommer våren snart med lite färre snoriga näsor och lite hudvänligare väder.

onsdag 9 juni 2010

Finland vill mig ont

Förresten - det är något konstigt med Finland. Man får hiskeligt ont i vaderna när man är här. Jag har ingen aning om vad jag har gjort, men jag har rackarns ont i vaderna. Träningsvärk, på gränsen till kramp, men vi har inte gått särskilt mycket. Så jag vet inte vad det handlar om, antar att det är något luften, eller asfalten kanske...

lördag 11 juli 2009

Riktigt segt

Usch, nu är det riktigt segt. Nu är jag nästan framme vid de där sista grejerna att packa, ni vet de som inte hör hemma någonstans men som man ändå inte vill slänga. De som inte passar in, och som man egentligen heller inte använder, men har så svårt att skiljas från. Där är jag. Samtidigt som jag tröttnat totalt på att packa, och till på köpet har ryggen börjat protestera högljutt mot alla knasiga lyft och fula ställningar man har när man packar en låda som står på golvet. Aj aj aj. Äsch, det är bara till att bita ihop. På måndag kommer kavalleriet och då kan dom bära om jag nu inte skulle kunna...

onsdag 15 april 2009

Jag kan dela med mig av mig själv igen

Idag är Fred nio månader. Det skulle jag firat med att gå och lämna blod, men så blev det inte. Istället åkte vi till Freds mormor och härjade runt lite. Det var minst lika skoj det tyckte Fred. Blodgivningen får väl vänta tills på fredag då istället. Efter man fött barn får man nämligen inte lämna blod på nio månader, men hux flux så var ju de där nio månaderna borta och jag kan dela med mig av mig själv igen. Det känns bra!

Bilden har jag lånat från www.geblod.se.

söndag 16 november 2008

Hårstrån överallt

Så har då graviditeten kommit ikapp mig. Eller ja, det gjorde den ju redan för fyra månader sedan då Fred föddes. Men nu har den kommit ikapp en annan del av kroppen, nämligen håret. Jösses vad mycket hår jag tappar. Det ligger hårstrån överallt. På golvet, i sängen, i soffan, under kläderna, på Fred, i Freds blöjor ja överallt. Man undrar ju hur mycket som kommer stanna kvar när det väl slutar.

Tydligen beror håravfallet på att man inte tappar något hår under graviditeten. Men sen efter en tre fyra månader så försvinner allt det hår man skulle tappat under de där nio månaderna. Så det är väl bara till att acceptera. L undrade hur länge det skulle försiggå egentligen, inte för att han var så orolig över mitt utseende, utan för att vi nog måste dammsuga oftare om det ska fortsätta så här...

Bilden har jag lånat från aftonbladet.se.