I fredags såg vi Gravity med Sandra Bullock. Ända sen den kom har jag inte velat se den. Jag var liksom fast besluten om att jag inte ville se den. Jag menar människor på drift i rymden - det kan ju inte vara annat än värsta jobbiga och sorgliga filmen, och rymden lär ju rymma hur mycket ångest som helst.
Hur som helst föreslog L att vi skulle se Gravity varpå jag skrattade åt förslaget och gjorde mig lite lustig över att han föreslagit den för mig, men gick ändå med på att se den. Tänkte att jag kan ju alltid sluta kolla om den nu är precis så ångestfylld som jag föreställt mig. Men jag såg hela filmen, och jag måste säga att jag är besviken. Tyckte mest att det var en lång actionfilm med rätt lite ångest. Vilket ju egentligen borde vara bra, eftersom jag inte är så himla noga med ångest när jag kollar på film/TV. Men den här gången blev det alltså för lite ångest. Kanske handlade det om att "kände" rollfigurerna för lite, att jag inte visste tillräckligt mycket om dem för att det skulle kännas jobbigt att de hade problem i rymden. Eller så var det för lite fokus på deras relationer sinsemellan och till övriga människor. Jag vet inte, men uppenbarligen fattades nåt för att jag skulle tycka att det skulle bli jobbigt.
Dessutom hade jag gärna sett reaktionerna och händelserna på jorden när det stod klart att Ryssland råkat/lyckats åstadkomma så himla mycket skada i rymden. Det måste ju bli någon sorts politisk kris eller nåt?
Så nä, Gravity var inget för mig.
