En vän som känner mig väl

Det där gymbesöket som skulle bli av innan vecka sju tog slut? Det blev aldrig något med det. Det kom annat emellan och jag gav mig själv utvidgad deadline. Innan mars slut ska jag ha tränat på gymmet. 

Idag pratade jag en stund med en kär vän. Hon frågade hur det gått med träningen och gymmet. Jag erkände att jag inte varit där än, och att jag tyckte att det var jobbigt. Hon sa att hon såg det på mig: Jag ser att du blir nervös så fort vi pratar om det. Jag erkände att det stämde och hon sa att vi kunde åka ihop någon gång. Hon gav mig också tipset att åka dit och använda löpbandet eller crosstrainern någon gång. Då kan jag ju vara på den apparaten en bra stund och samtidigt spana in övriga gymmet och göra upp en plan. Så himla smart. Så får det bli.

Men jag har gått och tänkt på det efteråt. Jag är så tacksam att ha en vän som ser på mig att jag blir nervös. Fint att hon känner mig så väl. Och ändå finare att hon känner mig så väl att hon kan säga åt mig att hon ser att jag blir nervös. Det är jag fantastiskt glad över. Bästa händelsen idag tror jag banne mig. Okej, det trumfas kanske av att Vera just somnade i nya säng i sitt nya rum för en liten stund sen, men jag är inte helt säker på det.

Ledig onsdag

Idag har vi haft ledig onsdag här hemma. En ledig dag som fylldes av gästande vänner och barn. Till lunch var vi fyra mammor och sju barn. Sju barn mellan 9 månader och 4,5 år. Väldigt roligt och emellanåt lite kaos. Men mest roligt.

Det var fyra av mina barndomsvänner som var på besök. Vänner som jag inte umgås med jättefrekvent nu för tiden, men som ändå alltid finns där. Att träffas allihop med våra barn är något vi planerat ett tag nu, men inte fått till. Men så idag stod alla stjärnor och planeter i linje - eller rättare sagt - alla hade ledig onsdag samtidigt. Så då bjöd jag hem dem allihop på middag. Roligt att alla kunde komma och att inga sjuka barn satte käppar i hjulet, det är ju lätt hänt annars såhär års.

Nu när alla åkt hem har mina barn landat vid soffbordet med målarböcker samtidigt som de lyssnar på Alfons Åberg-berättelser från Spotify. Jag ska sätta igång med middagen, och sen blir det lite mer lek innan läggdags. När barnen sover bär det av till veckans Zumbapass för mig, ska bli roligt att dansa loss lite igen.

Imorgon är det jobb och dagis igen.

Vilken helg!*

Måndag igen efter en finfin helg.

I lördags drog vi till djurparken hela lilla familjen plus barnens farföräldrar. Massor av roliga djur att titta på, roligast var nog dinosaurierna. Ni vet det där i plast som står precis i början av parken. Så är det när man är Dinosaurietågs-beroende. När vi kom hem från djurparken packade vi ur och upp och om. Sen trotsade vi regnet och promenerade till våra vänner Grannarna. Där blev vi serverade görgoda hamburgare, och hemmagjorda glass-sandwich till efterrätt. Alla fyra barnen lekte massor och det var två görtrötta ungar vi fick med oss hem strax efter åtta.

I söndags hade vi en bra hemmadag med lite sömnad, lite häckrensning och lite kvistmalning. Sen svidade vi om och drog på kalas hos kusinerna. Kusin 1 och kusin 3 hade fyllt år och det var storkalas. Återigen väldigt god mat, och trevligt sällskap.

Idag är det måndag, och även den har faktiskt varit full med folk. Det har varit fullt med grannbarn och grannmammor här hemma. Vi har lekt, pratat, fruktfikat och käkat lunch. Så himla roligt. Dagar som de här undrar jag lite varför sjutton jag ska börja jobba igen om två veckor...

*Insåg när jag skrev rubriken att jag tydligen skrivit ett annat inlägg med samma rubrik tidigare. Om den helgen kan ni läsa här.

Besök av en gammal barndomsvän

Idag har vi haft besök av en gammal barndomsvän. Till mig alltså, inte till Fred. Han har inte så många gamla vänner än... Väldigt roligt var det! Fika med blåbärs- och hallonpaj (en ny last här hemma), promenad i skatåsskogarna och massor att prata om. Så trevligt!

Nu ska vi åka iväg och handla lite. Måste bulla upp, för i kväll ska vi fira en befodran (nej inte min eller Freds)!