Barnfritt

I lördags lämnade vi barnen hos mormor och morfar och drog iväg på mat och bio. Vi såg Berättelsen om Pi (hade himla problem att välja film eftersom det egentligen inte fanns någon vi fastnade för direkt, men vi ville gå på bio).

Det här var första gången jag såg någon film i 3D, och jag måste säga att jag blev rätt impad i introt i alla fall. Introt fokuserar på djuren i den djurpark där Pi växer upp, och stundtals kändes det verkligen som att djuren gick omkring där längst fram i biosalongen. Men sen vet jag inte om 3D:n gjorde så mycket för filmen. Eller så vande man sig ruskigt fort. Det var faktiskt mest jobbigt sen med de där glasögonen som man skulle ha på sig, jättejobbigt med glasögon ovanpå glasögon liksom.

Själva filmen då? Jo, väldigt snygg, otroliga bilder stundtals. Men boken är bättre. Det är bara att konstatera.

Men inte nog med att vi gick på bio och åt mat, sen åkte vi dessutom raka vägen hem, utan att hämta några barn innan. Barnen skulle sova hos mormor och morfar, och vi fick således en hel natt ostörd sömn, inklusive sovmorgon. Underbart. Förmiddagen spenderade sen med att sortera en massa papper (räkningar, teckningar, namnbevis och annat jox) innan vi åkte iväg för att hämta hem barnen (som givetvis hade haft det toppen hos mormor och morfar och absolut inte ville åka hem).

Barnvakt

Det finns de föräldrar som använder TV:n som barnvakt. Sånt sysslar inte vi med här på landet. Här har vi mycket mer sofistikerade metoder - kossor!

Här kan han stå ett bra tag och bara spana och kolla. Problemet är att kossornas hage är ganska stor, så ibland försvinner de ur sikte. Vi får väl ta och prata med grannen och se om han kan minska ner sin hage, eller så kanske vi kan få låna en ko och binda utanför...

På bio

Igår var jag på bio med min kusin som bott här hos oss den här veckan. Fred och maken fick stanna hemma medan jag satt i biomörkret och åt popcorn och njöt. Vi såg Män som hatar kvinnor, det var alltså dags att se filmens Lisbeth Salander och se hur hon och Mikel Blomkvist motsvarade den bild jag hade av dem i mitt huvud efter att ha läst boken. Och de stod sig rätt bra faktiskt. I min värld var nog Lisbeth blond i och för sig, men det är sånt vi kallar detaljer.

Filmen var bra, jag tänker inte säga så mycket mer än så. För jag vet att i alla fall en av er (få själar) som läser här ska se filmen inom kort. Boken var bättre, men filmen var bra. Men så är det ju för det mesta. Antagligen för att man får bestämma själv i boken. Man får bestämma takt, man får bestämma hur det ser ut, och dessutom blir det ju så mycket mer detaljerat. En bok måste ju nästan komprimeras när den ska bli film, annars blir det väldigt långt.

En sak jag tänkte på när jag satt och kollade var att det är egentligen himla smidigt att jag har så kasst minne när det gäller böcker och filmer. Jag ser på film eller läser en bok, och sen kan jag ha glömt av att jag sett/läst den. Jag glömmer av handlingen, eller stora delar av den. Då kan man liksom återuppleva filmer och böcker, igår hade jag till exempel inte klart för mig hur det skulle sluta - trots att jag allltså läst boken. Maken tycker att denna egenskap är både irriterande, då det är svårt att diskutera film med mig (något som han gärna diskuterar) men kan också se det fina i att få uppleva en film som för första gången om och om igen.* Och om någon nu tycker att jag är kass för att jag är dålig på att komma ihåg, så vill jag bara föra till protokollet att jag är rätt grym på att komma ihåg låttexter.

* Ja, någon sorts gräns finns det ju för hur många gånger jag kan se en film och glömma av den. Dirty Dancing, Speed, Skönheten & Odjuret och Pretty Women bland annat kan jag typ utantill.

Home alone

Woho! Home alone! Jag har skickat ut L på Dagens promenad. Minst en timme måste du vara borta sa jag åt honom. Inte har jag tid att sitta här då. Utnyttja tiden till max - det är dags att sy igen!