Underbara vinterdag

Tänk om man kunde få massor av dagar som den igår. Vädret var helt fantastiskt. Soligt, lagom kallt och underbar luft. Vi gick ut en sväng på förmiddagen och det hann bli eftermiddag innan vi tog oss in igen. Korvgrillning bakom ladugården, fotbollsspel, en liten skogspromenad för somliga av oss, lite vedklyvning. Det enda vi glömde av att göra var att fylla på fågelmaten. Men det får vi ta och göra idag istället - synd bara att solen inte är lika sugen på att visa sig idag.

Titta-på-skid-glasögon

Fred ärver en himla massa bra grejer från sina äldre kusiner, titt
som tätt kommer det påsar från deras mor med grejer som hon rensat
ut. Väldigt bra! Nu senast kom det en påse med pjäxor, skidglasögon
och en rem att hålla småknattar i när man åker i utförsåkning.
Fred gillar sina glasögon skarpt. Man ska ha dem när man tittar på
skidor förklarade han för mig... Jag tror hans kusiner har ett jobb
att göra där, här hemma åker vi sällan skidor, däremot tittar vi
ofta på skidor på TV. Kusinerna däremot är riktigt bra skidåkare,
så dom får väl förklara att meningen är att Fred ska ha
glasögonen när han åker skidor och inte när han kollar på TV.

Blöta och torra händer

Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Byter blöja.
Tvättar händerna.
Snyter mig själv.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Går på toaletten.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Torkar snorig näsa.
Tvättar händerna.
Byter blöja.
Tvättar händerna.

Ovanstående aktiviteter plus den torra vinterluften leder till så härliga självsprickor på händerna. Fnasig och spruckna är de trots att jag försöker smörja så ofta jag kan. Jaja, förhoppningsvis kommer våren snart med lite färre snoriga näsor och lite hudvänligare väder.

En tvåbarnsmors spontanshopping

Tog mig utanför hemmets väggar lite mer ordentligt för första
gången på 1,5 vecka. Jag åkte till affären som ligger tio minuter
bort (med bil) och handlade. Fred följde med. Vera stoppade vi ner i
bärsjalen som L knöt på sig, där somnar hon gott, så fick de
stanna hemma. Hela utflykten tog en halvtimme, väldigt odramatiskt,
men rätt gott att se något annat än köket hemma typ. Dessutom
stötte jag på en tredjekusin som jag inte träffat på toklänge,
trevligt. Jag lyckades dessutom spontanshoppa lite - en sopborste och
skyffel minsann! Livet som tvåbarnsmor på rymmen är verkligen
glamoröst.

Nu - fika!

Dom är kvar i träsket

Fredag. Snoret hänger kvar som en enveten stalker. Den fruktansvärt tröttsamma hostan kommer på besök morgon och kväll, den som gör att man nästan kräks när man är liten. Slemmet i halsen sitter som berget vad det verkar. Hostan ska väl ta bort det, men om man inte förmår hosta upp det, eller om man inte riktigt vet vad man ska göra med det när det hamnar i munnen, utan bara sväljer ner det, då är det inte så lätt. Båda barnen är på samma ställe i
förkylningsträsket nu verkar det som. Fred fixar väl sin hosta och sitt slem hyfsat. Vera hostar och kippar lite efter andan emellanåt. Vi föräldrar står fortfarande vid sidan om träsket, rätt skönt att vi inte är förkylda allihop i och för sig.

Vi har funderat lite på det där med slemmet förresten, tänk vad skönt om man kunde hjälpa dem (främst Vera) på något sätt, nu är det ju rätt segt som sagt men nog borde väl dammsugarn rå på det eller?

Så med tanke på träsket så hänger vi här hemma. Roar oss med TV, hushållssysslor, pussel, byggklossar och annat. Och idag är solen framme, så vi ska banne mig ta oss en rejäl stund ute idag, bara temperaturen stiger lite till.

Och nej, vi ska definitivt inte försöka oss på att suga bort slemmet ur Veras hals med dammsugarn. Och jag tycker definitivt inte att någon annan ska försöka med att suga bort slem ur halsen med en dammsugare heller, så var det sagt.

Ett tips

Om du har en en månad gammal bebis hemma - försök undvika att den
blir dunderförkyld. Dels verkar det vara skitjobbigt att vara så
förkyld när man är så liten, och dels är det skitjobbigt att se
på när bebisen är sådär förkyld.

Hon är så söt när hon sover

Verkligen

Dagens nya ord här hemma: verkligen

Används bland annat på följande sätt:
Det låter verkligen gott mamma.
Det här blir verkligen bra.
Jag vill verkligen det.

Bakdag

Efter en vecka med feber och snuva så är Fred i det närmaste feberfri idag. Skillnaden mellan igår och idag är enorm. All energi han inte gjorde av med igår (han låg framför TV:n eller sov nästan hela dagen igår) formligen sprutar ur honom idag. Det springs, dansas, hoppas och pratas. Herregud vad det pratas, dammluckorna är vidöppna. För att göra något konsteuktivt och nyttigt(?) med all energi har vi bakdag eller i alla fall bakförmiddag (margarinet är snart slut, så vi klarar oss inte hela dagen). Vi har just satt in sista plåten chokladmuffins och ska nu gå vidare med att baka tigerkaka. Bra val tyckte Fred som också försäkrade mig om att kakan är inte farlig, trots att den heter något med tiger. Det var också bra att baka tigerkaka för då kunde vi ju bjuda farmor och farfar på det när dom kommer nästa gång, för dom tycker om tigerkaka.

Arga leken

Vera utmanade grodan på arga leken, eller om det var tvärtom, är inte helt klar över det. Länge såg det ut som att grodan skulle vinna. Vera som inte orkar hålla sig vaken så länge började se väldigt trött ut efter någon minut, hon skulle antagligen somna när som helst. Grodan verkade däremot kunna fortsätta stirra hur länge som helst. Men sen helst plötsligt så drog han bara, grodan alltså. Eller ja, man kanske kan säga att han blev bortplockad. "Nej, hon får inte ha den, den är min!" var det någon som sa samtidigt som grodan försvann ur vagnen. Så Vera vann matchen minsann. Inte illa alls för någon som bara är tre veckor.

Hoppträning

Fred har börjat träna. Jag är osäker på om det är inför nån simhoppstävling, eller kanske backhoppning i Garmish Partenkirshen, eller så är det inför någon sorts hopptävling på dagis. Hur som helst - träningen är i full gång.

Först hade han tagit fram sin stol som han brukar ha vid köksbordet. En ganska hög stol. Han klättrade upp på den, stod och räknade ett tag, det var lite oklart vilken siffra han tänkte sig hoppa på, han stod och rabblade siffror ett bra tag. Men så till slut, så klättrade han ner, pratade lite med sig själv och kom fram till att det var bättre att hämta en vit stol. Så han hämtade en stol i lekrummet istället, en stol som bara var hälften så hög. Sen klättrade han upp på den, rabblade lite siffror och så hopp - rakt ner på det som han kallar sin studsmatta men som i själva verket är en madrass till en spjälsäng. Sen har det där upprepats otal gånger. Det är roligt att hoppa.

Om ni tycker han ser ut att vara smutsig runt munnen så stämmer det. Han är smutsig runt munnen. För att få ut maximalt av träningen laddade han med att slicka en bunke som vi bakat muffins i. Bästa uppladdningen enligt Fred.

Försäkringar

Jag ringde vårt försäkringsbolag för att försäkra Vera. Inga problem alls. Försäkrinstjänstekvinnan (eller vad det nu kallas) var väldigt trevlig och ville hemskt gärna teckna en försäkring för henne, konstigt va? Hur som helst, jag fick då dessutom upplysningen att eftersom jag också har en försäkring i bolaget så har jag rätt att få ersättning för den tid jag spenderade på sjukhuset. Ersättning för sjukhusvistelse eller nåt sånt kallades det. Det spelade liksom ingen roll att jag inte råkat ut för en olycka eller blivit sjuk, även BB-vistelse fick man ersättning för. Så himla bra tänkte jag och ringde upp numret man skulle ringa för att kräva pengar.

När dom svarade i den telefonen ville de veta hur länge jag legat inne. Hmm, jag åkte in den 13:de januari och åkte hem den 15:de svarade jag. Samtidigt gick jag för att kika i mina papper från förlossningen, och upptäckte då att jag blivit inskriven klockan 00:05 den 14 januari. Funderade lite snabbt på om jag skulle rätta vad jag just sagt till försäkringsbolaget, och kom fram till att jo, det var nog bäst - försäkringsbedrägeri vill man ju inte åka dit för. Nej, jag kom tydligen in strax efter midnatt den 14:de förresten, jag kollade just mina papper från förlossningen rättade jag mig själv. Jaha, då blev det bara två dygn då ja konstaterade man på försäkringsbolaget. Jo, det stämde ju. Och 100:- dygnet fick man i ersättning. Så inom en vecka skulle ja ha 200:- insatt på mitt konto. Tack och bock sa jag och lade på.

Jösses vilken tur att jag rättade mig själv! Ni kan ju bara tänka er vilka följder det skulle fått om det kommit fram att jag snuvat mitt försäkringsbolag på 100:-.

Vardag

Då så, tisdag idag och första dagen som Fred skulle till dagis efter lillasysters ankomst. Jag har varit lite nervös inför detta att ha en tid att passa, vi ska vara på dagis vid 8:45. Nu händer det väl inget speciellt om vi skulle bli sena, men jag vill vara i tid. Så lite oro har jag allt känt. Men Fred var på dagis i tid i morse, och då hann vi ändå med ett klädombyte efter att Fred lagt sig i en vattenpöl ute på gården när vi var på väg ut till bilen. Han blev helt genomblöt om byxorna och konstaterade att "Det VAR halt mamma" precis som jag varnat för en minut tidigare.

Väl på dagis sprang han raka vägen in i lekrummet, och en av hans fröknar fick gå och hämta honom för att han skulle säga hej då till mig och Vera. Jag ville att vi skulle göra det ordentligt idag så att han hade koll på att både jag och Vera åkte därifrån. Han pratade nämligen en del innan om att Vera också skulle vara på dagis. Hur som helst så tror jag han är väldigt glad över att vara tillbaks på dagis, vilket känns väldigt bra.

Så nu då, nu är det jag och Vera - home alone. Funderade lite på att gå en promenad, men eftersom jag känner av foglossningen idag igen (efter att inte känt av den i stort sett alls på flera dagar) och det är halt ute, så skjuter jag nog upp promenaden till imorgon eller så.