Kvällens sysselsättning

Av lite olika anledningar fick det här bli soundtracket för kvällen. Barnen sover och Linus är på möte. Jag spenderar kvällen i köket och skapar drömmar.

Låtar som sätter igång tårarna

Jag kan på rak arm komma på två låtar som får mig att gråta när jag lyssnar på dem. Den ena är Balladen om Briggen Blue Bird av Hull av Evert Taube (gärna i Sofia Karlssons version) och den andra är Peter LeMarcs Älskad från första stund. Om jag får sitta och fundera en stund så kan jag nog komma på fler, men de här två rör direkt något inom mig.

Häromkvällen stötte vi på den här filmen:

Linus påminner om jag jag nog också börjar gråta till Eminems låt Kim. Men det är faktiskt inte sant. Den blir jag bara illamående och arg av. Musik kan onekligen beröra på en himla massa olika sätt.

Nu kommer det mer text i sången

bä, bä ita lamm
ha du ull
da da, täda ban
tätten tull
tönamo tool
lille lille lilleboo

(en strof fattas alltså fortfarande... vi får väl se om det kommer något så småningom)

Samma låt fast helt olika

Helt plötsligt blev en ganska trist låt...



en väldigt rolig låt.



Helt enkelt en cover som gör det en bra cover ska göra.

Freds favorit YouTube

Så här står Fred ofta nu för tiden.

Han har ett favorit YouTube-klipp alla kategorier, och det kollar han på så ofta och mycket han får. Vi försöker begränsa det, för frågan är vad det här klippet gör honom till för människa om några år...



Han sjunger emellanåt med också, oja oja! Och om jag inte missminner mig så var samma låt populär även hos Freds kusin för något år sedan.

Just for now

Fösta advent har passerat och då får man börja lyssna på julmusik! Än har jag inte lyckats hitta den här skivan i någon av de flyttlådor som står oupppackade hemma. Men det finns ju gott om julmusik i Spotify, så det ordnar sig nog ändå.

En julsång som man med stor behållning kan lyssna på året runt är Imogen Heaps Just for now. Det är helt otroligt vad den kvinnan är kapabel till. Man blir helt mållös.



Hon gör alltså hela låten helt själv. Det är liksom som om The Real Group bara vore en person. Men bättre. Typ.

Illa

Det är illa när jag har planerat att städa, och Fred sitter lugnt och fint och leker med sina böcker. Eller ja det är inte illa. Det som är illa är att jag då fastnar vid datorn för att försöka bestämma mig för vad jag ska sätta på för musik*. Och sen börjar blogga på det. Städa! Städa! Städa! Kom igen nu.

*Det blev en playlist i Spotify komponerad av någon annan, så egentligen valde jag ju inte alls. Jag fegade ur.

Importera, kategorisera och korrigera

Jag fick en ipod i julklapp från min käre man. Problemet är bara att nu har jag fullt upp med att importera, kategorisera och korrigera min musik i iTunes. Så fort jag får en stund ledig hamnar jag där och pillar och fixar. Det är lite som sist bibliotekarien i mig fick chans att kategorisera sitt liv. Pust. Men roligt det är det. Och bra det låter det. Dessutom har jag redan satt igång några prenumerationer på podradio. Oj oj oj så smidigt det är!

Bilden har jag lånat från http://www.apple.com.

Man har inte roligare än vad man gör sig

Jag och Fred har haft lite av en surar-vecka hittills. Fred har varit grinig och jag har varit grinig. Det vill säga så länge vi har varit hemma och umgåtts bara med varandra. De gånger vi har varit ute på upptåg har allt varit frid och fröjd. Men så kom jag på idag att vi drar antagligen ner varandra i surträsket. Jag blir trött och på dåligt humör när Fred kinkar (vilket han ju har all rätt i världen att göra), och han känner antagligen av mitt humör och då blir han ju knappast gladare. Men nu har jag sagt åt honom att man har inte roligare än vad man gör sig. Från och med nu är vi roliga. Jag kan ju i alla fall försöka.

Dessutom sjunger jag den här sången (fast på svenska så klart för han kan ju inte engelska) för honom:


Var på din vakt
inge mer gnäll
sluta och sura
försök och va snäll
Tomten är på väg in till stan!
(Svensk text av en C. Björklund)

Men med tanke på att jag just gjort klart att han inte ska få en massa julklappar, så kanske det inte biter på honom. Men då kan jag ju alltid sjunga för mig själv, för jag, jag ska få MÅNGA julklappar, det fattar man ju (bakom en vagn).

Lilla Kotten sjunger julvisor

Jag köpte Lilla Kotten sjunger julvisor igår för att ge till mina underbara systerbarn. Lilla Kotten är en stor idol, i alla fall hos tvåochetthalvtåriga tjejen. Nu visade det sig att en annan välvillig moster redan hunnit före. Det var ju i själva verket ganska bra, för skivan är rolig, så då behåller jag och Fred den.

Sommar Sommar Sommar

Lyssnade på Kajsa Bergqvists sommarprogram idag, och slogs av hur mycket tid hon måste lagt ner på att välja musik. Låtarna hon spelade svarade väldigt väl mot det hon just pratat om. Till exempel när hon pratat om skvallerblaskornas skriverier om henne och Måns - då kom No Doubts It's my life. Eller när hon berättade om hur hon bestämt sig för att sluta med höjdhoppningen: Bo Kaspers Orkesters Lycka till.

Tycker förövrigt att det var ett rätt trivsamt program, inte toppen men inte heller i närheten av botten. Tycker nog att Jonas Wahlström levererat bästa programmet hittills, men jag har inte hört alla.

Annars, angående musik i sommarprogram, så har både Björn Ranelid och Lennart Johansson spelat Monika Zetterlunds Gröna små äpplen i sina sommarprogram. Kan man dra några slutsatser av det?

Åh Sarah!

Sitter och lyssnar på www.lastfm.se samtidigt som jag gallrar böcker från hylla Td. Helt plötsligt kommer låter Sarah - och jösses vilken flashback.



Den kom på Mauro Scoccos debutalbum som soloartist 1988. Jag skulle gissa att jag först året efter fått upp öronen för låten (man var ju lite efter). Då var jag 8 år och vi campade på Böda Sand på Öland. Jag gick omkring med bandspelare på axeln på campingen (så där fräckt som fräcka människor gjorde på den tiden - inte för att jag var fräck, utan för att jag ville vara fräck) och lyssnade på Mauros Sarah-låt.

Oj.

Musik - gör det mesta lite roligare

Det här med musik på nätet och musik i alla dess former tycker jag är himla bra. Att kunna kolla en musikvideo på YouTube, eller lyssna på ett nytt band på MySpace. Görbra. Att sprida sig själv och sin musik via Internet är nog smart. Sen är det nog bra mycket svårare att komma fram idag som ny artist, med alla dess olika kanaler som konkurrerar om oss lyssnare. Webb, radio, TV, CD-skivor, konserter och allt vad där är. En klassisk diskussion är om Carola hade blivit en lika stor artist, eller rättare sagt om hennes genomslag hade blivit lika stort idag som när hon gick och vann Melodifestivalen 1983. Jag hävdar att hon hade haft bra mycket svårare idag, sen får folk säga vad de vill om röstkapacitet och att hon hade slagit igenom oavsett.'

Hur som helst, Lastfm.se var det ju vi fick att titta lite närmare på i musikmomentet. Jag har faktiskt redan kollat en del på den, det var Sofia som tipsade mig för ett tag sedan. Och jag måste säga att jag gillar idén. "Mata in din favoritartist så spelar vi upp liknande musik för dig" - klockrent. Men jag är inte säker på att jag tycker att den fungerar så bra. Jag håller nog med Eli som tycker att den verkar gå en hel del på nationalitet. Jag tycker jag får upp en hel del artister som jag inte kan tycka ha något gemensamt förutom att dom är svenska. När jag till exempel testade att lyssna på musik som liknar Lisa Nilsson så får jag även lyssna på Björn Rosenström (vilket inte alls är samma sak) och Magnus Uggla. Men det är klart, jag får en himla massa andra saker också, sånt som känns mer logiskt. Kanske är problemet att de artister jag testat med är för breda. De är såna som väldigt många olika människor lyssnar på, och därför blir resultatet också så brett.

Fast jag gillar idén. Jag använde mig av en liknande sida för några år sedan, Pandora Internet Radio heter den, och jag tyckte att den fungerade väldigt bra faktiskt. Men sen blev den USA-only av någon anledning, så då kunde man inte använda sig av den längre. Jag får helt enkelt fortsätta använda mig av Lastfm.se tills jag hittar något annat jag tycker bättre om, och börja Skobbla låtar på Lastfm. För rent teoretiskt borde jag ju kunna påverka vilka låtar som kommer när jag skriver in Lisa Nilsson. Och man kan ju inte sitta här och gnälla när man kan göra något åt det man tycker är mindre bra.

Håkan Håkan Håkan!

Igår var det dags för Håkan i Scandinavium. Himla bra, även om jag har varit på bättre Håkan-konserter. Vi hade sittplatsbiljetter, vilket gjorde att man upplevde konserten på lite annat sätt än om man står framför scen. Kanske var det det som gjorde att jag inte tyckte det här var lika bra som tidigare konserter. Men det var häftigt ändå, och det var häftigt att samtidigt som man var med i konserten kunna se konserten och åskådarna uppifrån.

Hur som helst, bästa låten blir nog nästan Mitt gullbergs kaj paradis. Fast det är svårt att säga. Det fanns många magiska stunder, som t.ex under Brännö Serenad, Känn ingen sorg för mig Göteborg eller Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Underbart. Men det var också väldigt roligt att höra låtarna från det nya albumet och framförallt hur de växte när han framförde dem live. Jag var inte särskilt impad av nya albumet när jag gick till konserten. Men väl på plats så blev det väldigt bra. Kanske helt enkelt för att jag tycker att Håkan är en sån bra liveartist. Tokbra på att förföra sin publik på ett äkta och bra sätt.

Kvällen avslutades med goda vänner uppe på Heaven 23. Väldigt trevligt, men lite sent för en gravid en som normalt brukar sova vid tio, och som därmed var idel gäspningar vid det laget.

Bilden är tagen av Malin Grönborg och jag har lånat den från gp.se.

Födelsedagsbarn och musik

Såg just av en händelse att Christopher Walken fyller 65 år idag. Grattis grattis får man väl säga, samtidigt som jag hoppas på att han inte är pensionsfärdig. Kom att tänka på den musikvideo han gjorde till Fat Boy Slims låt Weapon of Choice för några år sedan. Smäck:

Ett tag senare kom det eminenta programmet Kobra (i samarbete med bad boy Mikael Persbrandt) med följande:

Det här är så bra!

Jag måste undersöka det där med "sodastreamad O'boy". Det lär ju vara gott - men undrar hur det funkar?! Och hur det smakar! Det får helt enkelt bli ett experiment av det.

The Ultimate Morning Experience

Så var det fredag! Härligt härligt! Det är ganska fantastiskt (och skrämmande) egentligen att när man varkar på måndag morgon så känns den här dagen sååå långt borta. Men sen - svisch - så har hela veckan sprungit förbi och när klockradion går igång på morgonen är det Morgonpasset i P3 - sänt från underbara Göteborg som väcker mig. Så ska en dag börja!

Morgonpasset i P3 sänds från Göteborg fredag-söndag varje vecka, och det är så roligt att lyssna på. Jag är ingen stor fan av morgonradio annars, men Malin och Patti skrattar jag ofta med. Dessutom finns de underbara trubadurerna, som går under namnet The Ultimate Morning Experience, med på fredagar för att leverera sångogram till lyssnarna. Idag levererades bland annat en låt som fick mig att bli verkligt nostalgisk, en låt som var stor när jag gick i högstadiet - Haddaway's What Is Love.

Jag har faktiskt fått ett sångogram av just dessa trubadurer en gång. Dagen innan vårt bröllop i somras hade Linus fixat så att jag fick ett sångogram levererat. Vilken låt de spelade då? Jo, denna (som förövrigt är helt underbar i Håkans version):


Och här kan den som vill lyssna på mitt sångogram. Jag har inte lyckats lyssna på det själv i efterhand än så länge, det är det där med att höra sig själv ni vet...

Men nu ska jag fortsätta njuta av min fredag!