Här gungar mina ungar

Otroligt skönt väder idag förresten. Det är så här det ska vara.

Nu blommar den

Min lilla våradonis blommar nu minsann.

Den som inte söker hon finner

Jag har hittat mina tidningar! Var de låg någonstans? På ett helt ologiskt ställe, och det var rena turen att jag hittade dem. Jag letade efter ett par jeans att sätta på mig idag på morgonen. Inga speciella jeans, utan kanske mest något par jag kanske glömt av att jag hade. Lyfte lite i en klädkorg full med "arbetskläder" (gamla tröjor och byxor och annat). Där längst ner, under ett par trasiga jeans låg tre tidningar! Så nu ska jag se om Vera och Fred tycker att det är okej att jag syr lite idag.

Vi har fått förstärkning

Vi är mer än halvvägs i tapetseringen. Och nu har Freds bästa kompis kommit som förstärkning också.

Fred har sovit middag, och när han gjorde det kom hans farbror. När Fred vaknade och jag berättade att Jonas hade kommit, och att han också hjälpte till med tapetseringen nu konstaterade Fred att "Jonas, han är min bästa kompis". Skulle tro att det är Jonas busningsförmåga som gjort att han fått det epitetet. Ingen kan busa med Fred som Jonas.

Nu står en lasagne i ugnen. Kanske hinner vi sätta i alla fall några staketstolpar idag...

När jag läser sånt här...

...är jag extra glad att svärföräldrarna lagt armeringsjärn över sin damm. Usch och fy.

Annars då? Jodå, jag och Fred har varit igång sen sex. Nu har vi ätit frukost. På tapeten idag står tapetsering (haha) och staketsättning. Vi hoppas på en effektiv lördag.

Vad vi äter idag?

Något sånt här. Fast med skinka i också. Och en annan sorts pajdeg. Jag är inte så bra på att följa recept utan improviserar gärna lite här och där. Ibland går det bra, ibland mindre bra...

Öööh... under konstruktion?

Jag råkade pilla lite på några inställningar, så nu får jag ta tag i det här med layouten på bloggen. Men jag hinner inte nu, för nu ska jag hämta hem Fred från dagis.

Är du synsk?

Efterlysning: du synska människa som vet var jag har lagt mina Ottobre-tidningar, nu är tillfället att ta steget fram och berätta. Det är främst nr 4 från 2004 som jag är ute efter. Jag vill så gärna sy en tröja till Fred, men tidningen har fått vingar. Eller så har jag helt enkelt röjt undan den i ett av alla mina "röj" inför kommande besök (ni vet när man stoppar undan allt som ligger framme och skräpar någonstans där det inte syns). Men jag har letat och letat och letat, och jag hittar den inte. Så är du synsk - träd fram!

Vaccinerad och klar

Två sprutor, lite skrik och en tröst/belönings-amningsstund senare.

För tre månader sen

För tre månader sen träffade vi Vera för första gången. Galet fort det går. Fast just nu är det ganska skönt att det går fort tycker jag. Men snart får det gärna sakta in lite.

Idag är det vaccination som står på schemat. Strax dags att åka. Hoppas på ett smidigt stick utan biverkningar efteråt. Men vi får väl se.

Premiärhopp

Idag plockade vi fram hoppgungan. Eftersom lilltrollet är så stadig i kroppen nu och gillar att stå upp tyckte vi att det var värt ett försök. Och hon gillade den minsann.

I bakgrunden ser ni även någon annan som är stadig. Freds docka är mindre än Vera men sitter rätt bra själv ändå.

Vilken helg!

Helt underbar har den varit. Och vi har fått gjort massor. Ved som staplats, ved som kapats, ved som splintats, altan som tvättats, blommor som omplanterats, tvätt som torkat på nolltid ute och dessutom lite bröd som bakats. Och massor med hjälp har vi fått, det är helt klart roligare att jobba när man är flera.

Men efter två heldagar ute är det nu dags att röja lite inne. Tänk att det kan bli så rörigt inne när man inte ens varit inomhus. Kläder som ligger lite här och var, ren tvätt som ska vikas ihop, diskmaskin som ska plockas ur, prylar som ska läggas tillbaks där de hör hemma.

Städning pågår

Idag städar vi jag och Vera. Eller ja, om jag ska vara ärlig så ligger Vera mest och kollar på - jag får göra allt. Det är ju tur att hon är söt i alla fall.

På besök vid havet

Fred har sånt flyt att en av hans mostrar bor i Varberg. I Varberg finns havet. Där kan man kasta sten, så himla bra. Idag är vi och hälsar på henne och vi har hunnit med både fika, stenkastning, långpromenad ner på stan, lunch, shopping och nu en sista amningspaus på en bänk i solskenet innan vi sätter oss i bilen och åker hem. En jättebra dag!

Gästbloggare

FFFFFFFDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEERRRRRRRRRRRRRRRRREFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFF

Natten och morgonen

I natt hände något som aldrig hänt förut. Vera sov i princip hela natten. Underbart. Hon somnade vid tiosnåret i min famn nere i soffan. Sen la jag henne i hennes säng och där sov hon sen tills hon vaknade vid tjugo över fem för att äta. Väldigt väldigt skönt.

Mindre skönt är att Fred vaknade kvart i sex sen. För dagen liksom. Jag lyckades hålla kvar honom i sängen fram till kvart över sex. Men då fanns det ingen anledning att ligga kvar längre enligt Fred. Så vi gick upp. Det positiva med att gå upp så tidigt är att man hinner med en del. Hittills har vi bland annat satt en bröddeg, spelat lite logolino, kollat på två avsnitt av dinosaurietåget och klätt på oss. Nu ska vi äta frukost, för nu kom andra halvan av familjen också ner minsann.

Mycket vin blir det

En väldigt rolig lek när man är hos moster A är att stoppa vinkorkar i en enorm flaska. I alla fall om man är yngre än fem år. Är man nio år är det allt annat än roligt. Mest fånigt faktiskt. "Åmen åh, varför har ni tagit ur dom nu då?". Tur då att Fred han en kusin under fem år som kan delta i hans lekar med vinkorkarna.

Paolo R släng dig i väggen

Kusinernas kusin säger att "det här var nog nästan den goaste spagetti jag någonsin ätit".

Jag är en sån talang när det kommer till matlagning.

Sanning och osanning

"Det ser ut som du ska föda ett till barn."
Jo, tjena. Av barn får man höra sanningen eller hur var de nu? För det var nog inget aprilskämt. Men jag kanske kan hänvisa till den där genen...

Dock har jag blivit lurad en gång idag.
"Du Katharina, när jag kom hem från skolan kom jag på att jag glömt min väska i skolan."
"Ajdå, det var..."
"APRIL APRIL! Hahaha!"

Jag gick helt klart på den. Jaja, med syskonbarnen har man aldrig tråkigt. Idag är det nämligen barnpassning för hela slanten. Syster och svåger är på begravning så jag och Fred och Vera hänger i Boråsskogarna med barnens kusiner och kusinernas kusin. Sex barn in
alles och nu ska fem av dem utfodras.

Aha!

Så det är därför jag inte kan hålla mig borta från godiset och kakorna! För det kan väl inte bara handla om dålig karaktär eller?