Inte alls besviken

Igår var jag och Fred en sväng på Liseberg ihop med Freds ena moster. Vi kom dit vid halvtretiden och då var det alldeles lagom mycket folk i rörelse där. Tillräckligt för att ge en gemytlig känsla, men inte så mycket att det är trångt. Vi gick omkring och kikade i de olika vagnarna och spanade lite på folk i allmänhet.

Jag var först lite skeptisk till att gå till Liseberg. Visst det är jättefint där, men de två gånger jag varit där tidigare har jag blivit besviken. Antagligen för att jag haft för höga förväntningar på marknaden därinne, och på upplevelsen som sådan. Men det är nog tre år sedan jag var där sist nu, och det hade verkligen utvecklats därinne. Fler marknadsstånd och en roligare upplevelse helt enkelt. Den här gången blev jag inte alls besviken, utan glad att jag följde med.

När det var dags för mig och Fred att lämna Liseberg, vid femtiden någon gång, var det knökat med folk. Det var inte helt optimalt med tanke på att Fred vid den här tidpunkten var rätt trött på Liseberg och gallskrek. Att manövrera en vagn ut snabbt och lätt var inte så enkelt. Men vi kom ut till slut.

Ibland så välter han

Förresten så sitter han rätt bra nu.

Kuddarna på sidorna måste vara där för ibland så välter han, och då är golvet rätt hårt. Dessutom underlättar det om han har något att hålla i, som i det här fallet en liten låda med lite leksaker i.

Bilden skulle också kunna ha rubriken "Förresten så dregglar han rätt bra nu" (eller enligt hans morfar "Förresten så seklar han rätt bra nu").

Något annat han gärna suger på

Fred har ganska så rejält ratat det där med napp. Det är liksom ingenting för honom (tycker han). Kanske är det inte coolt nog, kanske är det inte alls rätt eller så finns det ingen anledning alls. Men så mycket kan jag säga som att han får liksom inte alls in tekniken i nappsugandet när han får en napp i munnen. Han vet nog inte riktigt hur man ska göra. Däremot finns det något annat han gärna suger på (och nej, ni behöver inte oroa er, det inte är inte mina bröst ni ska få se):Någon som ser vad det är? Här kommer en närbild:

För er som fortfarande inte riktigt ser vad det är:

Visst är det en kork (eller vad man nu kallar det) att sätta i en flaska (någon som vet vad som kallas?). Med den får han till precis rätt nappteknik. Inte för att han suger på den några längre stunder, men den är himla spännande ett tag. Och vi har känt över den noga och dragit och slitit i den, men det finns inga delar som kan lossna på den, så så länge den roar så får han väl mer än gärna leka med den.

Man har inte roligare än vad man gör sig

Jag och Fred har haft lite av en surar-vecka hittills. Fred har varit grinig och jag har varit grinig. Det vill säga så länge vi har varit hemma och umgåtts bara med varandra. De gånger vi har varit ute på upptåg har allt varit frid och fröjd. Men så kom jag på idag att vi drar antagligen ner varandra i surträsket. Jag blir trött och på dåligt humör när Fred kinkar (vilket han ju har all rätt i världen att göra), och han känner antagligen av mitt humör och då blir han ju knappast gladare. Men nu har jag sagt åt honom att man har inte roligare än vad man gör sig. Från och med nu är vi roliga. Jag kan ju i alla fall försöka.

Dessutom sjunger jag den här sången (fast på svenska så klart för han kan ju inte engelska) för honom:


Var på din vakt
inge mer gnäll
sluta och sura
försök och va snäll
Tomten är på väg in till stan!
(Svensk text av en C. Björklund)

Men med tanke på att jag just gjort klart att han inte ska få en massa julklappar, så kanske det inte biter på honom. Men då kan jag ju alltid sjunga för mig själv, för jag, jag ska få MÅNGA julklappar, det fattar man ju (bakom en vagn).

Shoppat julklappar

Idag har jag och Fred varit och shoppat julklappar ihop med Freds farmor och gammelmormor. Vi spatserade runt i ett relativt folktomt Allum och klämde och kände på diverse olika saker (som givetvis inte kan avslöjas här). Väldigt trevligt! Fred fick till och med klämma och känna på sånt som han själv ska få i julklapp, och han var väldigt intresserad, inte minst av kartongen grejerna låg i. Att vi dessutom fick både fikat och ätit mat under vistelsen där gjorde ju bara besöket ändå bättre.

Det slog mig just att jag inte har en aning om vad vi ska köpa till Fred. Inte för att vi har tänkt köpa en massa grejer, han fattar ju ändå inte särskilt mycket, men något litet vill man ju ändå ha i ett paket. Jaja, än finns det tid kvar att fundera på.

Bild från http://www.allum.se.

Julklappsinsamling på ett hotell i staden

Så var första julklapparna inslagna. Fast vem som ska ha dem, det vet jag inte. Nej, det är inte klappar till julklappsleken som vi brukar leka på julafton i familjen. Det är inte heller julklappen jag ska ha med mig till jobbet på jullunchen. Nej, det här är två klappar som förhoppningsvis ska göra två barn någonstans här i Göteborg glada i jul. Såg det att det var julklappsinsamling på ett hotell i staden och att julklapparna sedan delas ut till barn som kanske inte får någon julklapp annars i jul. Bra initiativ! Jag och Fred var rörande överens om att det där ville vi hjälpa till med!

Bilden har jag lånat från http://www.billigarehotell.se.

Mat och smakportioner med fyra andra mammor

Idag har vi varit på föräldragrupp. Sent omsider fick vi en inbjudan till en sådan på BVC. Så på eftermiddagen idag har vi varit där och pratat mat och smakportioner med fyra andra mammor och bebisar. Fred har ju passerat fyramånadersstrecket sen en månad tillbaks ungefär, då man ska börja med smakportioner enligt BVC, men vi har inte börjat än. Alltså kom det här informationstillfället alldeles ypperligt. Förutom att BVC-sköterskan pratade potatis och salt och fruktpuréer och amning och annat så fick vi även se en schysst videofilm från nittiotalet som upprepade allt det som sköterskan just sagt. Så nu är vi väl rustade inför Freds debut.

Mmm-lll-ng-nnnnn

Jag tror minsann Fred har hittat en ny uppsättning konsonanter. Eller ja, inte helt nya alltså, men nya för honom. Dom som ligger långt fram i munnen. M, N, L, man använder ju liksom läppar och tunga på ett lite annat sätt än när man säger G till exempel. När man är pigg är det faktiskt väldigt spännande att ligga, eller sitta för den delen, och säga mmm-lll-ng-nnnnn.

Pinsamt

Jag tror jag har lagt mitt lånekort på nåt bra ställe. Eller kanske är det ett mindre bra ställe, för jag hittar det inte. Pinsamt.

En av mina favoritserier

Upptäckte just att en av mina favoritserier när jag var yngre finns att köpa på dvd. Visst vilka serier finns inte att få på dvd nu för tiden, men jag hade inte tänkt på att kolla efter den här: Lois & Clark!
När jag läser beskrivningen om serien på cdon.com blir jag dock lite förundrad.

En STÅLMAN är precis vad en värld full av datorer, feminism och kaffe latte behöver! Följ med på spännande och högtflygande äventyr med allas vår superhjälte i denna välgjorda serie.

Öööh? Varför behövs en STÅLMAN i en värld full av datorer, feminism och kaffe latte?! Är detta negativa saker som måste bekämpas? Stålmannen finns väl där ändå för att bekämpa brott i allmänhet och Lex Luthor i synnerhet? Eller är är Lex kanske feminist och lattemorsa? Har jag missat nåt? Någon som har koll?

Hur som helst, det vore roligt att kolla serien igen. Den är förövrigt skyldig till en av mina största gråtattacker orsakade av film eller TV. Till mitt försvar ska kanske sägas att Clark var tvungen att åka tillbaks till rymden, trots att han och Lois älskade varandra, och att jag var 16 år eller nåt.

Även denna bild har jag lånat från cdon.com.

Lilla Kotten sjunger julvisor

Jag köpte Lilla Kotten sjunger julvisor igår för att ge till mina underbara systerbarn. Lilla Kotten är en stor idol, i alla fall hos tvåochetthalvtåriga tjejen. Nu visade det sig att en annan välvillig moster redan hunnit före. Det var ju i själva verket ganska bra, för skivan är rolig, så då behåller jag och Fred den.

Igår

Igår var vi i Sandared jag och Fred. Vi var och hälsade på kollegan Lena och underbara sonen Oliver (jo, Lena är också underbar, men det brukar man inte skriva ut när personen i fråga har uppnått en viss ålder). Där fick vi jättegod skink- och broccolipaj och så smarrig drömtårta. Efter besöket i Sandared åkte vi vidare till Bollebygd och hälsade på Freds gammelmormor och gammelmorfar och hjälpte till att röja ur deras lägenhet eftersom de just haft turen att få en ny jättefin lägenhet på ålderdomshemmet. Det var en del grejer som skulle till nya lägenheten och en del grejer som skulle slängas. Bland det som skulle slängas norpade jag bland annat åt mig en brödkavel. Himla bra för vår är så kass och maken har sagt att han ska köpa en ny till mig i julklapp. Men vem vill ha en kavel i julklapp liksom!? Nu får han tänka om och ge mig något roligare istället.

Världscupspremiär i skidskytte

Anna-Carin Olofsson-Zidek födde barn i slutet av juni i år. Nu är hon redo för världscupspremiär i skidskytte. Hmm. Tänk om Fred bara kommit i juni, då hade jag också varit redo. Men nu kom ju Fred inte förrän i mitten av juli och hela min säsong sprack. Attans.

Nä men allvarligt talat - jag är så imponerad! Och förväntansfull - äntligen drar det igång!

Bilden har jag lånat från aftonbladet.se.

Nordqvists mucklor

Om Fred hade varit en tre-fyra år så där nu så hade jag lätt köpt dessa här till honom i julklapp:

Nu funderar jag på att köpa dem till mig själv istället. Tänk att ha Nordqvists mucklor på diverse ställen hemma, eller på jobbet för den delen... Tja, det tål att tänkas på.

Bilden har jag lånat från www.barnboet.se - en rätt läcker leksaksbutik på nätet.

Kanske hinner jag blogga

Vi har så mycket att göra nu för tiden. Därför har jag varken hunnit blogga om vår fika på stan med de andra mammorna och Freds polare, eller besöket på öppna förskolan, eller att Fred sitter korta stunder själv nu, eller julmarknaden som inte var så mycket att hänga i granen eller något annat heller för den delen. Och nu drar vi till Sandared för att hälsa på kollega och son. Kanske hinner jag blogga i eftermiddag, men jag betvivlar det för då är det ju sånt här bra på TV.