Nu blommar det

Att det snöade igår och att snön fortfarande ligger kvar här och där, det skiter vi fullständigt i Fred och jag. Nu har vi planterat första uteblommorna. Fast lite respekt har vi, de ska stå under tak...

...och Vera då?

Hon håller på och hypnotiserar blomman som hänger i babygymmet, eller så är det blomman som hypnotiserar henne.

Söndag eftermiddag

Linus storstädar köket. Fred badar ugglefamiljen vi köpte igår på loppis. Jag är seg men ska snart sätta igång och städa i vardagsrummet.

Roligaste stavningsförslaget på länge

Jag skulle skriva "morsdags" som i "morsdagspresent", men får då förslaget "morddags". Tja, om mors dag inte uppmärksammas i vissa familjer kanske det blir morddags...

Sånt som förgyller lite

Det är roligt när man går och hämtar posten och ens pappa råkar köra förbi på vägen just då, på väg hem från jobbet. En liten vink och man blir lite gladare liksom.

Om man krafsar undan lite löv

Snödroppar på väg upp även där solen inte ligger på. Gott, våren är definitivt här.

Vår morgon

Varje kväll måndag-onsdag ser jag till att klockradion är inställd på att gå igång 07:20. Tisdag, onsdag och torsdag är nämligen dagisdagar och vi måste åka hemifrån vid 08:35 senast för att hinna i tid till dagis (det är ingen katastrof om vi är lite sena, men ja ni fattar). Än så länge har larmet aldrig behövts eftersom Fred aldrig lyckats sova längre än till halv sju. För det mesta vaknar han mellan sex och kvart över sex och då måste vi givetvis gå upp (enligt honom).

Idag skulle jag på efterkontroll hos mödravården för att kolla att allt är bra med mig efter förlossningen. Så idag var det lite viktigt att vi kom upp i tid.
Idag skulle det även komma en grävskopa till oss för att gräva lite i trädgården. Vi har haft telefonproblem och nu var det dags att gräva upp och byta ut telefonlinan. Den skulle komma på morgonen, men eftersom de skulle vara i trädgården var det egentligen inget jag behövde bry mig om.

Idag bestämmer sig Fred för att ta sovmorgon.

Nu behövde vi aldrig larmet, för Fred vaknade 07:19. Upp ur sängen. När jag är på väg nedför trappan ser jag att en grävskopa är på väg till oss. Jaja, tänkte jag, jag behöver ju inte göra något åt det, de ska ju bara vara i trädgården. In på toa. Kissar. När jag precis har torkat mig och håller på och dra upp trosorna över knäna igen knackar det på dörren. Kläder! är nästa tanke. Det har jag inga i närheten. Morgonrocken blir lösningen, och i morgonrock öppnar jag för grävmaskinisten som informerar om att han ska gräva lite i trädgården och undrar om han väckte mig. Gräv på bara säger jag, och undrar om han inte kan passa på att gräva upp mitt potatisland när han ändå är i farten. Nja, det kunde han nog inte. Attans.
In igen, klä på mig, klä på Vera, klä på Fred (som står klistrad vid fönstret och spanar på grävskopan), fixar frukost, äter frukost, ammar, packar väska, byter på Vera som har bajsat, klär på Fred och försäkrar att vi ska kolla på hålen som grävts, klär på Vera, klär på mig, ut och hämtar bilbarnstolen till Vera (hade glömt den i bilen igår), sätter Vera i stolen (som är lite väl kall), ut och inspekterar hålen tillsammans med Fred, pratar lite med en av hålgrävarna, in med båda barnen i bilen, startar bilen och ser att vi är 15 minuter sena.

Att vi var sena gör inte så mycket egentligen. Det var en skön sovmorgon och en spännande morgon, men lite typiskt att det blev sovmorgon just idag. Dessutom kan jag inte vara särskilt snygg i morgonrock - annars skulle han väl ha grävt upp potatislandet åt mig va?

När man är död

Vi står och lägger ner bullar i påsar. Bullarna ska vi ha på fredag på min morfars begravning. Fred konstaterar att bullarna ska till gammelmorfar. Men gammelmorfar är död. Det vet han, för det har ju jag sagt. Men vad död är, det har han nog inte så stor koll på (eller så är det just det han har).

- Gammelmorfar kan inte äta bullarna, för han är död.
- Ja, det är han ju.
- Ja, han mjölkar kor.
- Vad gör han sa du?
- Han är död. Han mjölkar kor.
- Jaså? Ja, just det, det gör han nog ja.
- Ja, men sen när han inte är död längre, när han blir vanlig, då ska han äta bullar!

Det där med kossan, det tog ett litet tag. Men så kom jag på det. I samband med att morfar dog så visade min mamma en bild på honom för Fred. En gammal bild på när morfar sitter och mjölkar. En alldeles jättefin bild faktiskt. Så det kanske är så det är - morfar mjölkar igen nu. En tanke så fin som någon annan.

Min morfar.
Freds gammelmorfar.

Bilden kommer från min mammas blogg.

En morgon hos oss

Fred kollar på Dinosaurietåget (värsta bästa serien), Vera kollar på Fred. De har typ lika roligt bägge två. Själv förbereder jag frukosten genom att tina bröd och koka mannagrynsgröt.

Omvänd psykologi

Jag vet inte om det är Kråkan som är det perfekta objektet att utöva omvänd psykologi på, eller om det är Mamma Mu som är världens bästa utövare av omvänd psykologi. Men i Mamma Mus värld funkar omvänd psykologi jämt (eller i alla fall i de fem böcker om Mamma Mu som vi plöjer här hemma om och om igen).

Mamma Mu stannade vid rutschkanan. Hon tittade upp på den.
- Oj, vad hög den var... Du Kråkan...
Hon funderade.
- Säj inte att jag ska putta! ropade Kråkan. Jag puttar inte! Det går inte. En kråka kan inte putta en ko. Jag orkar inte!
Mamma Mu tittade vänligt på honom.
- Gör du inte? Stackars dig.
- Gör inte JAG! ropade Kråkan.
Orkar är väl precis vad jag gör!
I ett enda huj och med en väldig fart puttade han Mamma Mu uppför trappan.

Nu får man väl bara hoppas att Fred inte genomskådar det här med omvänd psykologi i och med detta. Citatet kommer ur Mamma Mu åker rutschkana av Jujja Wieslander. En himla bra bok som vi läst minst 30 gånger sen den kom med posten i onsdags.

Häckkapning

Jag har kökstjänst (förbereder lunchpajer just nu), men ute kapas det häck minsann.

Saker vi gör och inte gör

Saker vi gör hemma hos oss:
- Läser böcker. Helst Mamma Mu, men så länge Sven Nordqvist är involverad tas boken emot med glädje.
- Bakar. Idag fiberrika frukostrutor och pitabröd. På kuppen upptäckte vi hur mycket godare hembakta pitabröd är jämförd med de där man köper vakumförpackade i affären. Egentligen inte särskilt förvånande.
- Väntar på våren. Nu måste den väl ändå komma snart? Vi har börjat röja i trädgården genom att klippa i två vinbärsbuskar. Dessutom har vi plockat fram en rutschkana och en gunga från vinterförvaringen.

Saker vi inte gör (så mycket i alla fall):
- Bloggar. Jag hittar inte riktigt tiden, och när tiden väl finns prioriterar jag annat. Som att sy, eller plocka i ordning.

Nu - dags för min och L:s kvällsritual. Varsin kopp te i soffan framför TV:n och ett avsnitt av Prison break. Inte särskilt bra serie egentligen. Men utrustad med amningshjärna nöjer jag mig med lite egentid i soffan, och är glad så länge jag slipper se någon av L:s konstiga serier.

Tvättpremiärer

Minsann! Jag var tvungen att kolla när tvätt-torks-premiären skedde 2010, och ser man på, 2011 slår 2010 med två dagar! 2010 hängde vi ut första maskinen tvätt den 8 mars, i år blev det alltså den 6 mars.

Det var den helgen det

Så har ännu en helg passerat. Swisch swosch. Fort går det. Helger är efterlängtade även när man är föräldraledig. På helgerna är vi två som kan möta tvåochetthalvårstrots, torka näsor och hålla barn på gott humör. Men nu är alltså den här helgen slut. Som tur är går en arbetsvecka ungefär lika fort som en helg...

I helgen har det isolerats och lagts golv i Freds rum, vi har firat en 56-åring, jag har torkat en maskinen tvätt ute för första gången under 2011 och så har vi varit på gudstjänst med tacksägelse för min morfar som dog i början av veckan. Morfar skulle fyllt 90 år i sommar, så han fick ett långt och rikt liv, men nu var hans tid slut. Inte särskilt konstigt egentligen. Livet och döden så som det "ska" vara, dvs man dör utan massa plåga och pina när man är riktigt gammal, ett bra sätt att sluta sina dagar på inbillar jag mig.

Åh just det, vi har hunnit bli förkylda också. Vera började snörvla i fredags, Fred igår och idag har jag riktigt ruttet ont i halsen, och nu på kvällen har näsan börjat rinna. Hoppas arbetsveckan ger oss tid att bli friska så att vi kan njuta ordentligt av nästa helg och få massor gjort då med.

Vad är det som går och går...

I köket här hemma har vi för tillfället två klockor. En automatisk och en manuell. Den automatiska händer på väggen och tickar på. Den manuella ligger för det mesta på köksbordet och uppdateras med ojämna mellanrum.

Men vill man ha koll på vad klockan är så ska man nog kolla på den batteridrivna klockan. Fast det är rätt smidigt om man är i ett annat rum, utan klocka, då kan man be lilleman ställa sin klocka och sen komma och visa den för en.