Ordningen är återställd

Jag har hittat tejp, tejp och penna! Plus saxen - den hade jag missat att den var borta. Jag är inte i så stort behov av sax när jag inte har någon tejp att klippa. Ordningen är återställd. Och jag har inga mer ursäkter att inte packa.

Bra mycket större än ryggproblemet

Ett problem som är bra mycket större än ryggproblemet som jag nämnde nedan är att jag har förlagt mina tejpar och min penna! En tejp som jag använder för att tejpa igen lådor med, en frystejp som jag använder för att skriva på när det inte går att skriva på direkt på lådan och så Pennan, den som jag skriver med på varje låda. Vi har redan bytt ut Pennan en gång, först var det en lila penna, den försvann. Då tog vi en likadan penna, fast turkos. Men nu är den också borta, och alla andra sådana pennor är nedpackade! Det faktum att alla tre grejer är borta talar för att det är jag som har lagt dem någonstans, och mot att det är Fred som har supit bort dem.

Riktigt segt

Usch, nu är det riktigt segt. Nu är jag nästan framme vid de där sista grejerna att packa, ni vet de som inte hör hemma någonstans men som man ändå inte vill slänga. De som inte passar in, och som man egentligen heller inte använder, men har så svårt att skiljas från. Där är jag. Samtidigt som jag tröttnat totalt på att packa, och till på köpet har ryggen börjat protestera högljutt mot alla knasiga lyft och fula ställningar man har när man packar en låda som står på golvet. Aj aj aj. Äsch, det är bara till att bita ihop. På måndag kommer kavalleriet och då kan dom bära om jag nu inte skulle kunna...

Huvudprydnad

Häromdagen var det dags att packa kläder och underkläder. Då hittade Fred den här söta huvudprydnaden. Fast det är ju ingen huvudprydnad, det är en av presenterna jag fick av de underbara arbetskamraterna på min lilla möhippa de hade ordnat för mig. Att ha ett strumpeband på huvudet var inget som störde Fred det minsta. Det är nog för att han är så säker i sin manlighet, eller hur är det nu?

Det ligger saker överallt

En ögonblicksbild från vårt vardagsrum. Kanske borde vi ha något sorts smart system för packning. Men det är svårt när man har en ettåring som springer omkring och lägger alla saker överallt samtidigt. Alltså ser det ut som jag vet inte vad. Det ligger saker överallt, högt och lågt. Men allt hittar ner i en låda förr eller senare.

Då äger man ett hus

Se där ja, då äger man ett hus. Eller ja, ett halvt hus för att vara exakt. Men med tanke på "allt mitt är ditt och allt ditt är mitt" eller hur det nu var så äger jag nog ett helt hus. Gult är det. Fint är det. Men en hel del att göra inomhus är det också. Idag har vi varit nere och skruvat upp lite gardinstänger och satt upp lite gardiner. Allt för att markera lite revir och fixa lite hemtrevnad. Imorgon fortsätter vi packa hemma i Göteborg, på måndag går flyttlasset.

Bär är ju himla gott

Det här med bär är ju himla gott faktiskt. Jordgubbar, blåbär, smultron och vinbär allt slinker ner fort. Och gott är det!

En passande dag för husköp

Nä, men om man skulle ta och köpa ett hus idag. Är inte det här en passande dag för husköp så säg?

Nu är det sista gången

Jag är lite lätt blödig när det kommer till "sista gången". Ni vet, nu är det sista gången jag låser den har ytterdörren, sista gången jag handlar i den har affären, sista gången jag ammar den här sonen. Därför kan jag liksom inte låta bli att tänka att nu är det sista gången jag står och väntar på bussen ner på stan på den här busshållplatsen nu när jag står och väntar på bussen som ska ta mig ner till en biodate med bästa barndomskompisen. Men samtidigt är det ju så att med alla "sista" kommer en himla massa "första" också. Väldigt spännande. Snart står jag och väntar på en annan buss, på en annan hållplats. Och jag tror faktiskt att min nya hållplats ligger närmare min nya ytterdörr, än vad nuvarande hållplats ligger min nuvarande ytterdörr.

På semester

Fred och hans pappa har dragit på semester. Själv är jag kvar hemma och jobbar. Men inte på länge till, imorgon gör jag sista dagen, sen åker jag till min lilla familj.

Lite törstig

När man badar är det lätt att bli lite törstig.

Då är det tur att man har nära till vatten.

För mycket

Det är lite för mycket just nu. Jag hinner helt enkelt inte med att blogga för tillfället.
För mycket på jobbet, för mycket på fritiden. För mycket städning och för mycket plockning. För mycket matlagning. Därför blir det inte för mycket bloggning. Bara så ni vet.

Världens historia

Om du skulle råka ha fem minuter över och vill bli lite mer insatt i världens historia så kan jag rekommendera den här lilla filmen. Det är långt ifrån så tråkigt som det låter. Det är faktiskt riktigt roligt. Speciellt efter vi har passerat romarriket.

Steg för steg

Steg för steg tar han sig framåt. Jag tror att det är det här som kallas för att gå.

Visst ser det stabilt ut?

Allt snor under näsan på byxorna

Försmädligt: När man precis fått på sig dagens byxor, sonen kryper fram till en, drar sig upp i byxbenet, ställer sig och kramar benet och samtidigt torkar av allt snor under näsan på byxorna.
Ett tecken på att man är småbarnsförälder: när man torkar bort snoret med handen och gnider in det lite i byxorna och tänker att det är ju tur att snor är genomskinligt.