Påskhelgen har spenderats i Bohuslän och i "stugan" (jag sätter stugan inom ciationstecken, för det känns som om det är fel ord att använda trots att det är det ordet vi använder) ihop med L:s föräldrar och lillebror.Stugan ligger norr om Lysekil och är egentligen en gammal stenhuggarkasern där stenhuggarna bodde tätt förr i tiden. Huset består av sex lägenheter av varierande storlek, lite i stil med det vi såg hos Eva när vi var och hälsade på henne på Bohus Malmön. Fotot här är taget när jag står med ryggen mot havet, och ljusförhållandena är väl inte särskilt optimala. Den eminenta utsikten från huset inkluderar Preemraffs stora lossnings- och lastningsbrygga. Väldigt spännande med massor av stora fartyg som kommer och går. Dessutom har vi full koll på bogserbåtarna som ligger nere i hamnen, alltid redo att hjälpa ett stort fartyg till eller från kaj.
I helgen har vi fem sysselsatt oss med att renovera köket i vår lägenhet. Vi har rivit ner masonit från väggarna och hittat gammal pärlspont. Rivit ner masonit från taker och hittat mer pärlspont. Sedan trog vi upp plastmattan och masoniten på golvet också och hittade ett trägolv. Vi konstaterade tidigt att masonit, det var nog något jättebra när det kom. Och vi funderade en del på var husets ursprungliga invånare hade tänkt om oss när vi nu rivet ner all den fina masonit de satt upp för att dölja det förskräckliga trägolvet och den fula pärlsponten. Det är väl bara att konstatera att det mesta går i cykler. Vi vill gärna få tillbaks den gamla stilen och känslan i köket, givetvis med en modern touch som exempelvis spis och kyl och frys. Att riva och röja utan att behöva vara så försiktig är väldigt roligt faktiskt. Efter att ha rivit och röjt var det dags att börja med uppbyggnadsarbetet igen. Just nu är planen att allt det vi hittade under all masonit skall behållas. Så vi har skrapat gammal färg, tvättat, slipat, spacklat, slipat lite mer, spacklat lite mer osv.
När man håller på och renoverar så här så är det rätt skönt att kunna duscha av sig lagom till kvällen. Det var inte det lättaste, och vi gjorde det faktiskt inte varje kväll, utan föredrog smutsen just då framför en spann med varmvatten utomhus med en del minusgrader i luften och istappar hängandes i den annars väldigt funktionella utomhusduschen. På sommaren funkar nämligen duschen så att vattnet i tanken som står i anslutning till duschen värms upp av solen. Alltså är principen på sommaren: soliga dagar varmt vatten, molniga dagar kallare vatten. Dagar som de som varit i helgen spelar det ingen roll hur mycket solen sken, för vattnet hade frusit i ledningarna om det varit påkopplat, så därför var det inte det, och vi fick nöja oss med en spann vatten när vi ville duscha. Tro det eller ej, så var det faktiskt inte särskilt farligt som det ser ut att duscha med en spann i den där "duschkabinen". Vi kom fram till att det nog faktiskt är kallare att duscha molniga dagar på sommaren. (Repen som hänger i duschen brukar för övrigt inte vara där, det är bara lite temporär vinterförvaring.)
Hur det gick med köket och renoveringen? Det är inte klart än. Men vi kom så långt att vi fick målat väggarna innan jag och L åkte hem igen för att jobba. L:s föräldrar och lillebror är lediga veckan som kommer och kommer därmed att vara kvar och fortsätta gneta. Så förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan vi har ett nygammalt kök i stugan.
2 kommentarer:
Oj då, det låter lika kallt, som när jag en midsommarafton förberedde kvällen med att duscha i utomhusduschen vid bastun på Götaverkens semesterö Strandön vid Ljungskile. Bastun var inte på utan vattnet i duschen kom direkt från kallkällan, huvaligen!! Dessutom bestod duschen av en öppen platta utanför bastun, så att alla, som passerade i båt, såg alla detaljer!!! Annars låter det jättemysigt, när Ni blir klara med allt. Är det hela släkten som har var sin lilla lägenhet eller slår Ni samman lägenheterna till större?
Även om utomhusduschar kan vara ruskigt kalla, så är det rätt gott att duscha ute en härlig sommarmorgon eller en varm sommarkväll. Men det är klart, insynsskydd är ju att föredra. =)
Hälften av lägenheterna bebos av släkt, resten bebos av folk som har haft lägenheterna i 25-30 år. Så det är känt folk överallt.
Skicka en kommentar