Är kokt banan gott?

Det är tydligen vad som vankas till middag idag.

På, i och utanför

På tvättlinan ute hänger två tröjor med ränder. Den ena är från våren 2009, den andra från slutet av 1970-talet.

I vagnen ligger lilltallen och sover dagens snällhetssömn.

Utanför dörren står höstens krukor (fast bara en av dem är en riktig kruka). Tallris, enris, blåbärsris, nån kotte, några bär, lite mossa och så de där köpta plantorna.

Inomhus röjer jag runt för att försöka få lite ordning i renoveringskaoset. Idag kommer det visst lite folk hem till maken. Han, maken alltså, sätter på vinterdäck på bilen. Det ryktas att det ska komma snö på måndag.

Bra reklam

Som jag har letat efter denna, det var så länge sen den gick på TV, och jag har fått den på hjärnan emellanåt.



Fruktansvärt bra reklam.

Som husägare måste man alltid vara redo

Alla som har ett hus och som dessutom renoverar det där huset vet att det alltid finns något att göra.

Som att spackla upp sneda väggar till exempel. Extra viktigt när man har ett gammalt hus där raka väggar är en sällsynt art.

Och har man spacklat så måste man slipa väggarna.

Ibland sitter inte tapeterna fast så bra som dom borde, så då måste man dra ner dem.

Ja, som husägare måste man alltid vara redo för alla möjliga situationer. Då är det bra att ha skyddsglasögon till hans, man vet ju aldrig vad man kan råka in i liksom.

Men ibland måste man också ta sig tid, öppna dörren och sätta sig ner och se ut över sina ägor. Njuta liksom. Kom ihåg det!

Och japp, Freds föräldrar är medvetna om det enorma pedagogiska uppgift de har framför sig för att få Fred att förstå att i färdigrenoverade rum får man inte skrapa med färgskrapa, slipa eller riva ner tapeter...

Freds sparbössa

Igår hittade vi Freds sparbössa i en flyttlåda (nej, alla är inte uppackade än). Jag plockade fram den och han fick tre en-kronor att stoppa i för att se om han fattade hur den funkade, och se det gjorde han ju. Det var jätteroligt att stoppa runda metallbitar i den där lilla skåran. Så idag när vi var i stan så fick jag fyra kronor i växel när jag köpte frimärken. Jag stoppade dem i fickan och tänkte att dom kan ju Fred få sen till sin sparbössa. På eftermiddagen fick han dem och sparbössan. Strax efter att han satt sig på golvet för att pilla med detta kom hans farmor förbi för att lämna lite takfärg som hon hade varit snäll och hämtat åt oss i Skene. Fred blev ganska snart klar med sina fyra kronor och utropade "Meh!" Någon som kan betyda både "jag", "mer" och "ge mig", och säkert en hel del andra grejer också. Jag förklarade att jag hade inte mer pengar, det var slut. Han accepterade det på en gång, och går liksom ett varv i köket, får syn på farmor går fram och pekar på hennes jackficka och utropar "Meh!". Jag har inte riktigt bestämt mig för om det är en bra eller dålig egenskap han visar upp. Jag bara konstaterar vi har en liten tiggarunge.

Trädet som ska ge oss äpplen

Igår kom det i jord - trädet som ska ge oss äpplen. Som man ser på bilden så blåste det ganska mycket igår, så det lilla trädet fick en tuff första dag på sin nya plats i livet. Men det är i alla fall skyddat från rådjur med hjälp av hönsnät.

Givetvis pratade vi en hel del med våra grannar igår också. Matade och klappade dem.


Idag funderar vi på om vi ska åka på Öppen förskola, åka in till stan eller bara gå hemma och greja. Eller ja, vi och vi, Fred har inte så många åsikter att bidra med.

Streckkoder

Vi har rivit av streckkoder från våra barnmatsburkar från Semper ett bra tag nu. Semper har nämligen, precis som alla andra barnmatsföretag (verkar det som) en kampanj där man sparar streckkoder som man sedan kan byta in mot grejer. Allt för att få konsumenterna att hålla sig till ett och samma märke, det fattar man ju. Det hela började med att några kompisar samlade streckkoder som de skickade in. Två hade till och med lyckats samla ihop till högsta premien på Nestlés poängstege, en vagn eller en sån där trådlös dammsugare. Eftersom vi köpte mest av Sempers mat blev det Semper vi samlade på, och de hade en örontermometer som man kunde samla ihop till, den var bara halvvägs upp på poängstegen dessutom, så det borde inte vara så himla svårt att nå dit. Jo, tjena. Nu har vi samlat streckkoder sen maj (minst) och än är vi inte uppe i det antal man behöver ha för att få termometern, men vi närmar oss. Så nu skulle jag kika in på semper.se för att kolla exakt hur många poäng det var man skulle ha. Problemet är bara det att nu finns inte örontermometerna kvar! De har bara ett visst antal av varje grej, och vi har uppenbarligen inte varit snabba nog. Andra barn har ätit mer, det finns inga termometrar att beställa. Då blir istället frågan, ska vi beställa en likadan Lära-Gå-Vagn som Fred redan har eller två Rörstrand/Filippa K-muggar? Eller ska vi sälja våra streckkoder på Tradera? Jo, det finns tydligen en marknad för dem - helt otroligt. Jaha, ska vi ta och kalla det här för veckans i-lands-problem?

Barnvakt

Det finns de föräldrar som använder TV:n som barnvakt. Sånt sysslar inte vi med här på landet. Här har vi mycket mer sofistikerade metoder - kossor!

Här kan han stå ett bra tag och bara spana och kolla. Problemet är att kossornas hage är ganska stor, så ibland försvinner de ur sikte. Vi får väl ta och prata med grannen och se om han kan minska ner sin hage, eller så kanske vi kan få låna en ko och binda utanför...

Idag

Idag åkte vi bussen till Hyssna Handel, en liten ICA-butik 9 minuter bort med buss på 90-väg. Där handlade vi förnödenheter så som jäst, mjölk och kanel. Sen åkte vi hem och försökte mata kossorna, men de var inte intresserade av det lilla gräs Fred lyckades plocka idag. Så vi gick in och åt lunch istället. Sen vandrade jag en sväng på den närliggande åkern med Fred i vagnen. Där skumpar det bra så han somnade snabbt. Jag gick in och satte mig och jobba under tiden han sov, och sen när han vaknade så bakade vi bullar. Nu ska vi gå ut och se vad kossorna gör. Jag skulle egentligen behöva gräva en grop för äppleträdet som står här ute i en kruka, men ryggen sätter nog stopp för det.

Nu är vi redo inför söndag!

Vi bakade bröd igår

Nya grannar

Nu har vi fått nya grannar! Äntligen tycker Fred. Inte för att våra andra grannar är så tråkiga, men de är ju inte lika roliga som dom nya. De är hur fina som helst, och jätteroliga att bara stå och titta på. Man kan dessutom mata dom med gräs, det tycker dom om.

Ta knäcken på Fred

Gårdagen tog nog knäcken på Fred. Vi började med att åka till jobbet för att fira kollegan som gick i pension. Där åt vi tårta, lyssnade på tal och sjöng. Sen drog vi vidare hem till en annan kollega och åt lunch - tre arbetskamrater och fyra barn. Jätteroligt! Fred lyckades dock med konststycket att bara sova en halvtimme (han brukar sova närmare två timmar). Vid tretiden lämnade vi kollegan och åkte vidare hem till syster/moster och kusinerna. Där stannade vi och åt mellanmål och lekte lite. Sen drog vi hemåt vid femtiden. Underligt nog så somnade Fred inte på vägen hem, vilket jag var helt säker på att han skulle göra. Vi kom hem, åt mat och lekte lite här hemma. Sen var Fred så trött så det blev läggning vid sjutiden, en timme tidigare än vanligt. Och som han har sovit. Närmare halv nio på morgonen vaknade han, och då enbart på grund av att jag höll på att greja i sovrummet. Vi borde helt klart ta knäcken på Fred lite oftare...

Idag hade vi planer på att åka till Öppna förskolan inne i Sätila, men eftersom det inte bara var Fred som knäcktes igår, utan även min rygg så är jag lite tveksam till hur vi gör. Ryggen är dock bättre idag efter en god natts sömn. MEn jag skulle nog behöva promenera lite idag, vi får väl klä på oss och gå ut och gå runt huset några varv.