torsdag 5 februari 2009

Ljudböcker är ju himla käckt

Nu har jag, trots allt, nästan läst en hel bok. Och det är inte New York-triologin. Jag kom på att det här med ljudböcker är ju himla käckt. Speciellt när man är ute och går. Så nu har jag snart lyssnat färdigt på Helene Turstens Det lömska nätet. Det är Magdalena In de Betou som är uppläsare, och hon är helt OK. Fast jag stör mig på hennes sätt att säga grimas och grimasera. Nu är det inte jättevanliga ord, men de dyker upp emellanåt, och jag brukar säga grimash typ, medan Magdalena verkligen säger grimas, utan sh-ljud på slutet. Väldigt konstigt tycker jag och antar att det är något stockholmspåhitt.

Boken utspelar ju sig i Göteborg, och det blir lite skumt emellanåt när man är ute och går och de i boken befinner sig i just de trakterna också. När jag var på ICA häromdagen och handlade lyssnade jag såklart på boken, och då beskriver dom var en av personerna i boken arbetar och vad hon gör där, och hpn råkar då arbeta i en bokaffär i just det köpcentrum jag befinner mig.

Jag har fortfarande en liten stund kvar att lyssna på, så omdömet kanske ändras, men hittills är det helt klart en läsvärd bok.

3 kommentarer:

bollebygdsbo sa...

Alltså en bok attleta efter på biblioteket - dock inte som ljudbok. :)
Tur att Fred inte hann med att gömma undan margarinet. *ler*
Fick han smaka på pajen när den var klar?
Ge honom en kram från mormor

Lena sa...

Det där att det skulle vara ett stockholmspåhitt opponerar jag mig bestämt mot! Så det så! /Stockholmarn

Cecilia sa...

Visst är det skumt när man befinner sig i samma område som boken utspelar sig. Jag råkade ut för samma sak i Stockholm. Jag satt på ett café på Götgatan och läste Stieg Larssons Flickan som lekte med elden, och i precis de kapitlen utspelar historien sig i samma område...
Är för övrigt snart klar med den boken, och då står så klart Stiegs tredje bok på tur.