Idag är min sista dag i min låååånga föräldraledighet på 100 %. På måndag smäller det igen. Jag börjar jobba. Det ska bli roligt och skönt, och jobbigt och trist, och i allra högsta grad nervöst.
Roligt för att jag får träffa alla jobbarkompisar igen. Dom är faktiskt helt otroligt sköna mina jobbarkompisar, dom är liksom både kompetenta och trevliga. Dessutom har jag ett roligt jobb. Det är inte alla förunnat. Men det har jag. Sånt är bra.
Skönt för att jag ska få vara Katharina ett tag. Inte bara mamman - hon som torkar snor, säger åt storebror att sluta vara dum mot lillasyster, byter blöjor, försöker få barn att äta, försöker få barn att sova, osv.
Jobbigt för att jag inte får hänga med mina fina barn hela tiden. Jag får inte bara vara mamman - hon som får krama när man vill, är lillasysters största idol, får bygga tågbana helt ohejdat, får njuta av en treårings alla visheter och underfundiga tankar, får se hur roligt storebror och lillasyster har med varandra, osv.
Trist för att jag helt plötsligt för min rörelsefrihet inskränkt igen. Det går inte att bestämma sig för att dra till skogen helt plötsligt. Det går inte att gå på promenader en solig dag bara för att man vill. Det går inte att åka och shoppa en regnig dag. Och framför allt går det inte att träffa våra vänner Grannarna när som. Det är nog det som är tristast, det är faktiskt nästan på gränsen till jobbigt. Att inte få hänga med grannen och hennes två fina diamanter. Att inte få se Fred och stora M leka. Att inte få prata högt och lågt med Grannen. Att inte få se hur Vera och lilla L börjar interagera. Men men, det finns ju faktiskt helger också, och då är jag ledig. Och dessutom, om några månader ska jag jobba deltid. Några månader går fort. Men först ska jag njuta av att jobba heltid och inte behöva fundera över dagishämtningar eller VAB-dagar. Jag måste bara bestämma hur jag ska lägga upp min arbetstid. Hur tidigt ska jag börja? När ska jag sluta? Jaja, det ger sig.
Och nervöst? Det har hänt enormt mycket på jobbet sen jag gick hem. Nytt söksystem, nya utlåningsteknik, nya apparater, nya placeringar av böcker, ny chef. Nytt nytt nytt. Och jag har i nuläget noll koll. Noll koll på allt utom den nya chefen, för han är en gammal kollega och det kan inte bli annat än bra, så den nyheten gör mig inte särskilt nervös. Men i övrigt - huh. Nervöst, men också väldigt spännande.
Men nu ska jag njuta av min sista sista dag i min låååånga föräldraledighet på 100 %. Frågan är bara vad vi ska hitta på...
4 kommentarer:
Det är allt detta som du skriver om som är själva livet!
Lite svårt att fatta - men så är det. ;)
Just därför är det så viktigt att befinna sig i det som ÄR.
Inte det som VAR eller det som BLIR.
Jag vet verkligen att det är svårt - men också att det är roligt och givande och kan ge såväl lyckorus som sorg och frustration.
Många kramar från mig till dig/er
"är lillasysters största idol,"
Du är fortfarande min idol, även om du börjar jobba... ;)
/Lillasyster
Du är så välkommen så! särskilt nu sen du smörat med dina sjukt goda chokladkakor... :)
..åh tror jag börjar grina.. men men det är oundvikligt.. och som den megamamma som du är så klara du nog att pressa in det mesta på helgens två dagar.. förlåt vet e kanske lite väl negativ nu! Du, det finns ju faktiskt efterjobbettid oxå!
Skicka en kommentar