Så har då graviditeten kommit ikapp mig. Eller ja, det gjorde den ju redan för fyra månader sedan då Fred föddes. Men nu har den kommit ikapp en annan del av kroppen, nämligen håret. Jösses vad mycket hår jag tappar. Det ligger hårstrån överallt. På golvet, i sängen, i soffan, under kläderna, på Fred, i Freds blöjor ja överallt. Man undrar ju hur mycket som kommer stanna kvar när det väl slutar.
Tydligen beror håravfallet på att man inte tappar något hår under graviditeten. Men sen efter en tre fyra månader så försvinner allt det hår man skulle tappat under de där nio månaderna. Så det är väl bara till att acceptera. L undrade hur länge det skulle försiggå egentligen, inte för att han var så orolig över mitt utseende, utan för att vi nog måste dammsuga oftare om det ska fortsätta så här...
Bilden har jag lånat från aftonbladet.se.
1 kommentar:
Hos oss var det stoppet i avloppet i badrummet för jämnan som orsakade mest förtret hos Stefan... :)
Men hav förtröstan, det går över! mitt hår sitter ju där det ska t.ex. :)
Skicka en kommentar