Fred är inte sådär överförtjust i att ligga i vagnen när han är vaken, man kan säga att så fort man lägger ner honom så startar skrikandet. Lite konstigt, för på skötbordet är inga problem att ligga, och babysittern är inte heller några problem när den är i liggläge. Vagnen funkar görbra att sova i, om man redan sover när man hamnar i den. Det går också att somna i den, men det kräver promenad och skriktåliga öron för den som kör.
I förmiddags kom han inte alls till ro, men var toktrött. Han gäspade och gäspade och grät och gnydde. Han somnade om jag bar honom, men så snart jag satte mig eller lade ifrån honom så vaknade han igen. Så jag bestämde mig för en promenad. Lade ner en tyst kille i vagnen, han förvandlades dock snart till en illskrikande lite rödaktig kille. Så vi började gå, och jag gungade och gungade vagnen men det verkade inte göra honom direkt nöjdare. Enda gångerna han tystnade var när bussen passerade och när det körde förbi en lastbil. Sen var det full volym igen. När jag gått i 5-10 minuter tänkte jag att det här går ju inte. Jag får ta upp honom snart, nästa parkbänk stannar vi. Men så fick jag syn på en rot vid sidan av gångvägen, och stannade till där och körde vagnen fram och tillbaks, efter två gånger hade han tystnat, efter fem gånger sov han. Sen var det bara till att fortsätta. Uppenbarligen är asfalt alldeles för lugnt och tråkigt, det funkar om man redan sover, men för att somna vill vi ha lite action. Till skogs helt enkelt. Över stock och sten.
Nu ska vi snart ut med vagnen igen, denna gång för att åka buss ner till BVC. Första gången i buss - det kan bli spännande.
4 kommentarer:
Wow, jag har aldrig åkt buss med barnvagnen... *skäms*
Äsch, jag har ju bara stadsbussar att leka med. Dessutom sov F hela den 7 minuter långa resan, så det är inte så mycket att skryta med. =)
Jag hade lovat mig själv att aldrig Åka Buss Med Barn. Efter att ha svikit löftet ett antal gånger tycker jag fortfarande att jag var klokare förr.
Väldigt synd att de asfalterat om gångvägen bakom Sågställaregatan/Klyvsågsgatan, annars hade jag kunnat tipsa er om den perfekta promenadvägen - med inbyggda sömngupp. Fast det är klart att de 500 meter ni har dit hade känts i öronen ändå. Men trottoaren nedanför backen mot tjärnen är väl också rätt böljig?
Dom har asfalterat om den trottoaren! Annars hade den ju varit helt perfekt! Jojo, jakten på gupp går vidare helt enkelt. =)
Skicka en kommentar