tisdag 22 mars 2011

När man är död

Vi står och lägger ner bullar i påsar. Bullarna ska vi ha på fredag på min morfars begravning. Fred konstaterar att bullarna ska till gammelmorfar. Men gammelmorfar är död. Det vet han, för det har ju jag sagt. Men vad död är, det har han nog inte så stor koll på (eller så är det just det han har).

- Gammelmorfar kan inte äta bullarna, för han är död.
- Ja, det är han ju.
- Ja, han mjölkar kor.
- Vad gör han sa du?
- Han är död. Han mjölkar kor.
- Jaså? Ja, just det, det gör han nog ja.
- Ja, men sen när han inte är död längre, när han blir vanlig, då ska han äta bullar!

Det där med kossan, det tog ett litet tag. Men så kom jag på det. I samband med att morfar dog så visade min mamma en bild på honom för Fred. En gammal bild på när morfar sitter och mjölkar. En alldeles jättefin bild faktiskt. Så det kanske är så det är - morfar mjölkar igen nu. En tanke så fin som någon annan.

Min morfar.
Freds gammelmorfar.

Bilden kommer från min mammas blogg.

2 kommentarer:

Bodil sa...

Så kloka ord din son säger om min pappa. <3
Vi ses på fredag.

bollebygdsbo sa...

Denna texten fick mina tårar att rinna. Ni har säkert rätt - morfar/gammelmorfar får säkert mjölka kor igen.
Tack och kram