Magen är stor, men helt normal

Idag fick jag, på väldigt kort tid, men helt oberoende av varandra, två kommentarer om hur stor magen är nu. "Nu börjar den verkligen bli stor du, den syns verkligen nu!". Ungefär så lät bägge två. Nu tror jag i och för sig inte magen är så himla mycket större idag jämfört med igår, utan en anledning till att man såg magen så mycket tydligare idag var nog att jag hade vit tröja under en mörkare kofta, så den vita magen putade liksom ut genom koftan och såg nog ganska stor ut.

Men man kan inte vara helt säker. Magen har onekligen känts stor idag. Stor, sprickfärdig och stundtals väldigt i vägen. Och enligt L hade de två tidigare personerna inte fel - magen är enorm tycker han med Hmm, jaja, nog är den större än vad den normalt sett är. Så den kanske är enorm för någon som inte är gravid i 33:e veckan, men för någon som är gravid i 33:e veckan (som jag är) så är den precis så stor som den ska vara. Det är bara till att ringa och fråga min barnmorska, jag låg mitt på kurvan för magmått igår på kontrollen.

Imorgon har jag och Fred ledig dag. Känns väldigt välbehövligt. Idag var jag så trött när vi kom hem efter dagishämtningen att jag la mig en stund på soffan och stensomnade, sov i tio minuter samtidigt som Fred kollade på Barnkanalen. Dom där tio minuterna var onekligen ett bra drag, för jag är inte alls så trött nu på kvällen. Ibland är det nog smart att lyssna lite på kroppen och göra som den säger. Men som sagt - imorgon är det ledigt, jag hoppas att både Fred har planer på sovmorgon, precis som jag har, men det får vi se imorgon.

Kontroll och födelsedag

Idag var det dags för ytterligare en kontroll på MVC. Alla värden såg finfina ut, och Trollet låg tydligen med huvudet neråt (trots att jag innan jag gick dit var helt säker på att det var rumpan ner). Förresten så fick jag lägsta hjärtljudet idag, båda graviditeterna inräknade. Fred låg ju alltid runt 150. Trollet har hittills legat strax under 150, men idag fick vi en notering på 135.

Dagens kontroll utfördes av en barnmorskestudent, väldigt bra. Jag har träffat på studenter några gånger när jag varit i kontakt med vården och det har alltid varit en jättebra upplevelse. De är så noggranna och trevliga och måna om att göra ett gott intryck. Är det dessutom en handledningssituation får man ofta massor av mer information än vad man skulle fått om studenten inte var med den ordinarie läkaren/sköterskan.

Annat viktigt som hänt idag: vi fyller år! Tydligen firar vi födelsedag alla tre här hemma idag. Fred sjöng just "Ja må han leva!" följt av ett fyrfaldigt leve, och så lite applåder på det. Sen fick vi paket! Lite oklart vad det var i L:s paket, men i mitt var det tydligen en mössa och i Freds var det lego. Det är roligt med paket, även om dom är små och osynliga.

Idag börjar det!

Ni har inte missat det va? Idag blir fredagsmyset äntligen fulländat igen.

Kupoltak och läktare

Konferensen hålls i värsta pampiga aulan här i Lund. Och imorgon ska jag stå där framme och prata. Lite småkonstigt. Någon som har koll på vilka potentater som talat i Lunds universitets aula genom tiderna?

Då åker jag igen då

Så var man på väg igen. Sitter på centralen och väntar på tåget till Lund. Konferens i 1,5 dag. Sen är jag klar med konferensandet för en lång lång tid. Det känns ganska skönt. Och jag är så glad att jag inte är resande bibliotekarie till vardags, om det nu finns såna.

Dagens status för övrigt? Jo tack, sovit hyfsat dåligt, foglossningen blir inte direkt bättre av att gå på halt underlag, Trollet har någon sorts brottningsmatch i magen, jag har glömt mina hörlurar till telefonen så det blir ingen musik för mig och nu ska jag strax gå på tåget.

Det här slipper jag efter nyår

I morse när jag körde till jobbet i snöyran - blåsigt, halt och kallt var det - kom jag att tänka på att det här är en grej som kommer bli himla skön att slippa när Trollet tittat ut. Tänk att få ligga kvar i sängen när vinden viner runt husknuten, eller om man inte får ligga kvar, så i alla fall gå ner och elda lite i braskaminen, mysa runt och äta frukost i långsam takt (fast det kanske man inte heller får göra). Hmm, det jag kommer se fram emot är att slippa ge sig ut i kasst väglag och köra i 50 km/h på motorvägen bakom två parallellkörande plogbilar och se på hur en bil på tio ger sig på att trixa sig mellan dessa två plogbilar. Det är det jag ser fram emot. Sen vad jag får eller inte får (kan eller inte kan) göra hemma istället för att köra bil - det får vi väl se antar jag.

Bebisen kommer med största sannolikhet att gilla mig

Blev rekommenderad en bok av en kollega idag. Den ska enligt henne vara jättebra, jag vet inte för jag har bara läst två sidor än, så jag kan liksom inte uttala mig i frågan. Men en sak vet jag efter att ha läst de där två sidorna, nämligen att bebisen nog kommer gilla mig:

Spädbarn gillar tjockisar. Dom tycker om att borra in ansiktet i armhålan på en och somna så. (citat från sidan 8 i ovan nämnda bok)

Det känns ju tryggt menar jag, speciellt som att jag knappast kommer kunna sluta knapra kakor när bebisen kommit ut, vilket kommer leda till att jag (precis som förra gången) kommer lyckas med bedriften att typ gå upp i vikt trots att jag ammar.

Nedräkning

En vecka kvar till första advent.
En vecka kvar till nästa MVC-besök.
Fem veckor kvar till julafton.
Sex veckor (eller 26 faktiska arbetsdagar) kvar att jobba.
Åtta veckor kvar till bebis ankomst (+/- två veckor).

Idag är det måndag och lite allmänt småsegt.

Nu ska väl Gerd bli nöjd ändå

Igår var det dags för 20 000-milaservice på en av bilarna. Normalt sett lämnar vi upp bilen på tisdagkväll (alltid en tisdag eftersom någon är ledig på onsdag och då behövs inte båda bilarna på samma sätt) och så hämtar vi den på onsdagkväll. Klappat och klart. Men igår fick vi inte hämta den. Det var vattenpumpen Gerd. Men se nu är det klart! Idag fick vi hem bilen med ny fräsch vattenpump.

Jaha, och hur intressant är det här på en skala? Inte särskilt. Men å andra sidan kan jag utan vidare förklaring dela med mig av det här:

På väg igen

Sitter på tåget från Uppsala till Stockholm. Jag har varit på konferens igen. Konferensen (som jag så här i efterhand nog inte skulle ha åkt på, den gav mig inte särskilt mycket) slutade 1h och 15 min tidigare, så vi bad konduktören på ett tidigare tåg att få åka med ned till Sthlm, det gick bra. Däremot står avgångstiden från Stockholm fast. Det går inte att påverka på samma sätt dessvärre. Så nu har vi (jag och kollegan) 1h och 45 min att fördriva i hufvudstaden. Antar att det blir lite mat, kanske lite godis- och bokinköp för att ladda för hemresan. Vi får väl se.

Helst av allt skulle jag vilja kunna knäppa med fingrarna och vara hemma, men det är en kunskap jag saknar dessvärre.

Två nyheter idag

1. Dagens ord: faktiskt. Användning: Det är faktiskt min. Det är faktiskt pappas.
2. Dagens upptäckt: Det blir bubblor om man pruttar när man sitter i badet. Nu var tydligen "gasen" slut, så det kunde bara testas en gång.

Ett sätt att fly verkligheten

Jag var och handlade igår. Med hem kom bland annat 250 amningskupor. Kan vara bra att ha tänkte jag. Var jag var? Givetvis var det Gekås jag besökte. Vilken annan affär kan man besöka och tappa fattningen så totalt att man kommer hem med 250 amningskupor? Nu tror jag i och för sig att de kommer gå åt innan påsk, men ändå., 250 st är ganska många.

Det händer något konstigt med mig när jag åker till Gekås. Jag hamnar liksom i någon sorts trans. Jag bara plockar på mig saker. 14 såna, Två såna, 250 såna, en sån. Det känns liksom som om Gekås är någon sorts låtsasvärld där verkligheten inte riktigt är inkopplad. Och då har jag inte ens kollat ett avsnitt av såpan, så jag kan inte skylla på den där Morgan heller.

Igår åkte jag ner efter jobbet. De stänger ju inte förrän 20.00, så man hinner faktiskt med en tur efter jobbet om man åker tidigt. Men nu blev det stressigt igår ändå. Jag hade 3,5 timmar på mig därinne, och det är ju ändå ganska lång tid. Jag hade min lista och trodde att jag var väl förberedd. Men tji fick jag. Dom hade ju för sjutton möblerat om hela varuhuset typ. Helt galet. Dessutom är det mycket större nu än sist jag var där, omöjligt att få grepp om. Och omöjligt att gå tillbaks om man kommer på att man glömt något på någon avdelning man redan besökt, det är ju alldeles för långt att gå tillbaks. Det blir lite mer lagerkänsla, och det menar jag inte på ett positivt sätt.

I bilen med mig hem hade jag tillslut en pulka, tre reflexvästar, en jacka till Fred, en julklapp, massor av tvål, lite väl lite godis, en fågelmatsbehållare, två kastruller, en rulle julklappspapper, en elvisp, fyra par kalsonger, två nappar och så amningskuporna då. Där var nog lite fler grejer, men det har jag redan förträngt. Och redan i bilen hem kom jag på grejer jag glömt köpa, som spolarvätska och snöborste till bilen, jaja det finns ju fler affärer. Tack och lov!