Jag har hört att det finns människor som, när det är mycket på jobbet eller i livet i allmänhet, kan känna ett behov av att sticka ut och springa. Springa för att sortera tankarna eller för fly lite från den verklighet man är i just nu. Idag insåg jag något jag nog vetat om rätt länge: Jag längtar efter fika istället. När huvudet är fullt av massor av olika jobbtankar som studsar hit och dit och inte vill låta sig fångas, när jag önskar att jag kunde göra lite mer, lite bättre men inte riktigt fixar det, då kan jag känna en längtan efter att bara släppa allt och gå och sätta mig på ett fik. Äta något gott och prata bort en stund med en god vän, släppa fokus helt enkelt.
Tänk om man hade varit en sån där som längtade efter att springa... undrar hur mitt liv sett ut då.
1 kommentar:
Tack för dina funderingar
Tycker om dig!!!!
Kram
Skicka en kommentar