Tänk att ett par byxor kan betyda så mycket

Fred har blivit kär. Objektet för hans varma känslor är ett par byxor. Ett par gröna byxor i velour. Så snart de ska av på kvällen blir det gallskrik. Igår skrek han som en tok för att L tog av honom byxorna, det var ju de byxorna han skulle ha! I morse blev han vansinnig för att han inte fick ha på sig bara byxorna. Nu har L just tagit av honom byxorna igen, det är gallskrik, och Fred har just varit och hämtat byxorna i tvätten. Han springer i detta nu, gallskrikande, runt med byxorna i famnen, visar dem för L och menar att det är ju de här jag ska ha på mig! Ingenting hjälper. Alltså nog för att jag är smickrad, jag har sytt byxorna, men den här reaktionen är väl lite väl kraftig. Imorgon ska han ta på sig ett par andra byxor, undra hur det kommer gå...